summaryrefslogtreecommitdiffstats
path: root/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/spiralgalaxies.docbook
diff options
context:
space:
mode:
authorDarrell Anderson <darrella@hushmail.com>2014-01-21 22:06:48 -0600
committerTimothy Pearson <kb9vqf@pearsoncomputing.net>2014-01-21 22:06:48 -0600
commit0b8ca6637be94f7814cafa7d01ad4699672ff336 (patch)
treed2b55b28893be8b047b4e60514f4a7f0713e0d70 /tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/spiralgalaxies.docbook
parenta1670b07bc16b0decb3e85ee17ae64109cb182c1 (diff)
downloadtde-i18n-0b8ca6637be94f7814cafa7d01ad4699672ff336.tar.gz
tde-i18n-0b8ca6637be94f7814cafa7d01ad4699672ff336.zip
Beautify docbook files
Diffstat (limited to 'tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/spiralgalaxies.docbook')
-rw-r--r--tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/spiralgalaxies.docbook93
1 files changed, 14 insertions, 79 deletions
diff --git a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/spiralgalaxies.docbook b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/spiralgalaxies.docbook
index a74cbfe353e..cc5e3de991e 100644
--- a/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/spiralgalaxies.docbook
+++ b/tde-i18n-sv/docs/tdeedu/kstars/spiralgalaxies.docbook
@@ -1,91 +1,26 @@
<sect1 id="ai-spiralgal">
<sect1info>
-<author
-><firstname
->Mike</firstname
-> <surname
->Choatie</surname
-> </author>
+<author><firstname>Mike</firstname> <surname>Choatie</surname> </author>
</sect1info>
-<title
->Spiralgalaxer</title>
-<indexterm
-><primary
->Spiralgalaxer</primary>
+<title>Spiralgalaxer</title>
+<indexterm><primary>Spiralgalaxer</primary>
</indexterm>
-<para
->Spiralgalaxer är enorma ansamlingar av miljarder stjärnor, de flesta tillplattade i en skivform, med en ljus, sfärisk utbuktning med stjärnor i centrum. Inne i skivan finns det typiskt ljusa armar där de yngsta, starkaste stjärnorna hittas. Armarna sträcks ut från centrum i ett spiralmönster, som ger galaxerna deras namn. Spiralgalaxer ser lite grand ut som orkaner, eller som vatten som släpps ut i ett avlopp. De är några av de vackraste objekten på himlen. </para>
-<para
->Galaxer klassificeras med ett <quote
->stämgaffeldiagram</quote
->. Gaffelns skaft klassificerar <link linkend="ai-ellipgal"
->elliptiska galaxer</link
-> längs en skala från de rundaste, som kallas E0, till de som verkar plattast, som anges som E7. Stämgaffelns <quote
->spetsar</quote
-> används för att klassificera de två typerna spiralgalaxer: normala spiralgalaxer och <quote
->stavgalaxer</quote
->. En stavgalax är en där kärnans utbuktning sträckts ut i en linje, så att den bokstavligen ser ut som att den har en <quote
->stav</quote
-> med stjärnor i sin mitt. </para
-><para
->Båda typer av spiralgalaxer har underklasser beroende på hur framträdande deras centrala <quote
->utbuktning</quote
-> av stjärnor, deras totala ytljusstyrka, och hur tätt deras spiralarmar ligger. Dessa kännetecken hör samman, så en Sa-galax har en stor central utbuktning, en hög ytljusstyrka, och tätt liggande spiralarmar. En Sb-galax har en mindre utbuktning, en ljussvagare skiva och glesare armar än en Sa-galax, och så vidare för Sc och Sd. Stavgalaxer använder samma klassificeringsmetod, som anges av typerna SBa, SBb, SBc och SBd. </para
-><para
->Det finns en annat galaxklass som kallas S0, som morfologiskt är en övergångstyp mellan verkliga spiralgalaxer och elliptiska galaxer. Dess spiralarmar ligger så tätt att de inte kan urskiljas. S0-galaxer har skivor med konstant ljusstyrka. De har också en ytterst dominerande utbuktning. </para
-><para
->Galaxen Vintergatan, som är hem för jorden och alla stjärnor på vår himmel, är en spiralgalax, och tros vara en stavgalax. Namnet <quote
->Vintergatan</quote
-> hänvisar till ett stråk med mycket svaga stjärnor på himlen. Stråket är resultatet av att titta längs planet för vår galax' skiva, från vårt perspektiv inifrån den. </para
-><para
->Spiralgalaxer är mycket dynamiska objekt. De är drivhus för stjärnbildning, och innehåller många unga stjärnor i sina skivor. Den centrala utbukningen tenderar bestå av äldre stjärnor, och den diffusa halon består av de allra äldsta stjärnorna i universum. Stjärnbildning är aktiv i skivorna, eftersom det är där gas och stoft finns i störst koncentration - gas och stoft är byggblocken vid stjärnbildning. </para
-><para
->Moderna teleskop har visat att många spiralgalaxer härbärgerar ytterst massiva svarta hål i sina centrum, med massor som kan överskrida en miljard solar. Det är känt att både elliptiska och spiralgalaxer innehåller dessa exotiska objekt: I själva verket anser många astronomer nu att <emphasis
->alla</emphasis
-> stora galaxer innehåller ytterst massiva svarta hål i sina kärnor. Det är känt att vår egen Vintergata har ett svart hål i sitt centrum, med en massa flera miljoner gånger större än en stjärnas massa. </para>
+<para>Spiralgalaxer är enorma ansamlingar av miljarder stjärnor, de flesta tillplattade i en skivform, med en ljus, sfärisk utbuktning med stjärnor i centrum. Inne i skivan finns det typiskt ljusa armar där de yngsta, starkaste stjärnorna hittas. Armarna sträcks ut från centrum i ett spiralmönster, som ger galaxerna deras namn. Spiralgalaxer ser lite grand ut som orkaner, eller som vatten som släpps ut i ett avlopp. De är några av de vackraste objekten på himlen. </para>
+<para>Galaxer klassificeras med ett <quote>stämgaffeldiagram</quote>. Gaffelns skaft klassificerar <link linkend="ai-ellipgal">elliptiska galaxer</link> längs en skala från de rundaste, som kallas E0, till de som verkar plattast, som anges som E7. Stämgaffelns <quote>spetsar</quote> används för att klassificera de två typerna spiralgalaxer: normala spiralgalaxer och <quote>stavgalaxer</quote>. En stavgalax är en där kärnans utbuktning sträckts ut i en linje, så att den bokstavligen ser ut som att den har en <quote>stav</quote> med stjärnor i sin mitt. </para><para>Båda typer av spiralgalaxer har underklasser beroende på hur framträdande deras centrala <quote>utbuktning</quote> av stjärnor, deras totala ytljusstyrka, och hur tätt deras spiralarmar ligger. Dessa kännetecken hör samman, så en Sa-galax har en stor central utbuktning, en hög ytljusstyrka, och tätt liggande spiralarmar. En Sb-galax har en mindre utbuktning, en ljussvagare skiva och glesare armar än en Sa-galax, och så vidare för Sc och Sd. Stavgalaxer använder samma klassificeringsmetod, som anges av typerna SBa, SBb, SBc och SBd. </para><para>Det finns en annat galaxklass som kallas S0, som morfologiskt är en övergångstyp mellan verkliga spiralgalaxer och elliptiska galaxer. Dess spiralarmar ligger så tätt att de inte kan urskiljas. S0-galaxer har skivor med konstant ljusstyrka. De har också en ytterst dominerande utbuktning. </para><para>Galaxen Vintergatan, som är hem för jorden och alla stjärnor på vår himmel, är en spiralgalax, och tros vara en stavgalax. Namnet <quote>Vintergatan</quote> hänvisar till ett stråk med mycket svaga stjärnor på himlen. Stråket är resultatet av att titta längs planet för vår galax' skiva, från vårt perspektiv inifrån den. </para><para>Spiralgalaxer är mycket dynamiska objekt. De är drivhus för stjärnbildning, och innehåller många unga stjärnor i sina skivor. Den centrala utbukningen tenderar bestå av äldre stjärnor, och den diffusa halon består av de allra äldsta stjärnorna i universum. Stjärnbildning är aktiv i skivorna, eftersom det är där gas och stoft finns i störst koncentration - gas och stoft är byggblocken vid stjärnbildning. </para><para>Moderna teleskop har visat att många spiralgalaxer härbärgerar ytterst massiva svarta hål i sina centrum, med massor som kan överskrida en miljard solar. Det är känt att både elliptiska och spiralgalaxer innehåller dessa exotiska objekt: I själva verket anser många astronomer nu att <emphasis>alla</emphasis> stora galaxer innehåller ytterst massiva svarta hål i sina kärnor. Det är känt att vår egen Vintergata har ett svart hål i sitt centrum, med en massa flera miljoner gånger större än en stjärnas massa. </para>
<tip>
-<para
->Det finns många storartade exempel på spiralgalaxer att betrakta i &kstars;, och många har vackra bilder tillgängliga i sina <link linkend="popup-menu"
->objektmenyer</link
->. Du hittar dem genom att använda fönstret <link linkend="findobjects"
->Sök objekt</link
->. Här är en lista med några spiralgalaxer som har fina bilder tillgängliga: <itemizedlist>
-<listitem
-><para
->M64, Blåtiran (typ Sa)</para
-></listitem>
-<listitem
-><para
->M 31, Andromedagalaxen (typ Sb)</para
-></listitem>
-<listitem
-><para
->M 81, Bodes galax (typ Sb)</para
-></listitem>
-<listitem
-><para
->M 51, Virvelgalaxen (typ Sc)</para
-></listitem>
-<listitem
-><para
->NGC 300 (typ Sd) [använd DSS-bildlänk]</para
-></listitem>
-<listitem
-><para
->M 83 (typ SBa)</para
-></listitem>
-<listitem
-><para
->NGC 1530 (typ SBb)</para
-></listitem>
-<listitem
-><para
->NGC 1073 (typ SBc)</para
-></listitem>
+<para>Det finns många storartade exempel på spiralgalaxer att betrakta i &kstars;, och många har vackra bilder tillgängliga i sina <link linkend="popup-menu">objektmenyer</link>. Du hittar dem genom att använda fönstret <link linkend="findobjects">Sök objekt</link>. Här är en lista med några spiralgalaxer som har fina bilder tillgängliga: <itemizedlist>
+<listitem><para>M64, Blåtiran (typ Sa)</para></listitem>
+<listitem><para>M 31, Andromedagalaxen (typ Sb)</para></listitem>
+<listitem><para>M 81, Bodes galax (typ Sb)</para></listitem>
+<listitem><para>M 51, Virvelgalaxen (typ Sc)</para></listitem>
+<listitem><para>NGC 300 (typ Sd) [använd DSS-bildlänk]</para></listitem>
+<listitem><para>M 83 (typ SBa)</para></listitem>
+<listitem><para>NGC 1530 (typ SBb)</para></listitem>
+<listitem><para>NGC 1073 (typ SBc)</para></listitem>
</itemizedlist>
</para>
</tip>