diff options
Diffstat (limited to 'tde-i18n-sv/docs/kdevelop/kde_app_devel/index.docbook')
| -rw-r--r-- | tde-i18n-sv/docs/kdevelop/kde_app_devel/index.docbook | 64 |
1 files changed, 32 insertions, 32 deletions
diff --git a/tde-i18n-sv/docs/kdevelop/kde_app_devel/index.docbook b/tde-i18n-sv/docs/kdevelop/kde_app_devel/index.docbook index 1020b72f1ba..8968c49a7cc 100644 --- a/tde-i18n-sv/docs/kdevelop/kde_app_devel/index.docbook +++ b/tde-i18n-sv/docs/kdevelop/kde_app_devel/index.docbook @@ -1,9 +1,9 @@ <?xml version="1.0" ?> <!DOCTYPE book PUBLIC "-//KDE//DTD DocBook XML V4.1.2-Based Variant V1.1//EN" "dtd/kdex.dtd" [ - <!ENTITY kdevelop "<application + <!ENTITY tdevelop "<application >KDevelop</application >"> - <!ENTITY kappname "&kdevelop;"> + <!ENTITY kappname "&tdevelop;"> <!ENTITY % addindex "INCLUDE"> <!ENTITY % Swedish "INCLUDE" > <!-- change language only here --> @@ -13,7 +13,7 @@ <bookinfo> <title ->Programmeringshandbok &kdevelop;</title> +>Programmeringshandbok &tdevelop;</title> <date >2002-12-05</date> @@ -67,7 +67,7 @@ <abstract> <para ->Användarguide till C++ programutveckling för K-skrivbordsmiljön (KDE) med den integrerade utvecklingsmiljön &kdevelop;</para> +>Användarguide till C++ programutveckling för K-skrivbordsmiljön (KDE) med den integrerade utvecklingsmiljön &tdevelop;</para> </abstract> <keywordset> @@ -95,7 +95,7 @@ <title >Vad du redan bör veta</title> <para ->För att använda den här programmeringshandboken på bästa sätt, antar vi att du redan känner till programspråket C++. Om du inte gör det, bör du göra dig bekant med det först. Information om C++ är tillgänglig via olika källor, antingen på skriftlig form i den lokala bokhandeln eller med handledningar på Internet. Kunskap om konstruktion av grafiska användargränssnitt krävs inte, eftersom handboken försöker täcka konstruktion av KDE-program, som också omfattar en introduktion till QT-verktygslådan samt KDE-biblioteken och konstruktion av användargränssnitt. Dessutom bör du ha bekantat dig med &kdevelop;, genom att läsa användarmanualen till &kdevelop;, som innehåller en beskrivande genomgång av funktionerna som den integrerade utvecklingsmiljön tillhandahåller. </para> +>För att använda den här programmeringshandboken på bästa sätt, antar vi att du redan känner till programspråket C++. Om du inte gör det, bör du göra dig bekant med det först. Information om C++ är tillgänglig via olika källor, antingen på skriftlig form i den lokala bokhandeln eller med handledningar på Internet. Kunskap om konstruktion av grafiska användargränssnitt krävs inte, eftersom handboken försöker täcka konstruktion av KDE-program, som också omfattar en introduktion till QT-verktygslådan samt KDE-biblioteken och konstruktion av användargränssnitt. Dessutom bör du ha bekantat dig med &tdevelop;, genom att läsa användarmanualen till &tdevelop;, som innehåller en beskrivande genomgång av funktionerna som den integrerade utvecklingsmiljön tillhandahåller. </para> </sect1> <sect1 id="c1s2"> @@ -113,7 +113,7 @@ <title >I nästa kapitel</title> <para ->Vi kommer att ta en titt på QT- och KDE-biblioteken, visa grundläggande koncept och varför saker och ting ser ut som de gör. Dessutom beskriver vi hur exempelprogrammen som tillhandahålls med QT-verktygslådan skapas genom att använda KDevelop, så att nybörjare redan kan se de första resultaten efter ett fåtal steg, och därigenom lär sig hur några av de bästa funktionerna i &kdevelop; används. </para> +>Vi kommer att ta en titt på QT- och KDE-biblioteken, visa grundläggande koncept och varför saker och ting ser ut som de gör. Dessutom beskriver vi hur exempelprogrammen som tillhandahålls med QT-verktygslådan skapas genom att använda KDevelop, så att nybörjare redan kan se de första resultaten efter ett fåtal steg, och därigenom lär sig hur några av de bästa funktionerna i &tdevelop; används. </para> </sect2> <sect2 id="c1s2s2"> @@ -166,7 +166,7 @@ ></listitem> <listitem ><para -><ulink url="www.kdevelop.org" +><ulink url="www.tdevelop.org" >Handbok KDevelop, som tillhandahålls med den integrerade utvecklingsmiljön KDevelop</ulink ></para ></listitem> @@ -188,7 +188,7 @@ >Dessutom bör du söka hjälp genom att prenumerera på de olika e-postlistorna, vars adresser är tillgängliga på nämda webbsidor, och på diskussionsgrupper i Usenet som ägnas åt användning av KDE och Unix-system samt programspråken C och C++. </para> <para >För att skaffa hjälp med den integrerade utvecklingsmiljön KDevelop, kan du skicka frågor till vår e-postlista på <email ->kdevelop@kdevelop.org</email +>tdevelop@tdevelop.org</email >. Kom ihåg att KDevelop-gruppen är engagerad i att erbjuda möjligheter för dig att skapa program, och därför inte är avsett som en teknisk stödgrupp ifall program du utvecklar inte fungerar på grund av implementeringsfel eller felaktig inställning av operativsystemet. Med detta ber vi alla användare att dra fördel av e-postlistan i de fall då problem med användning av själva den integrerade utvecklingsmiljön uppstår, samt för felrapporter och förbättringsförslag av funktionerna i utvecklingsmiljön. </para> </sect1> @@ -279,7 +279,7 @@ return a.exec(); <title >Referensdokumentation för Qt</title> <para ->Låt oss nu ta en snabb titt på referensdokumentationen för QT-biblioteket. För att göra det, starta &kdevelop; och välj "Qt" i dokumentationsflikens träd. Dokumentationsbläddraren öppnas och visar startsidan i QT-referensdokumentationen. Det här är det första stället där du kan hämta information om QT, dess klasser och tillgängliga funktioner som de tillhandahåller. Dessutom är ovanstående program det första som finns med i handledningsavsnittet. För att komma till klasserna vi vill titta på, <classname +>Låt oss nu ta en snabb titt på referensdokumentationen för QT-biblioteket. För att göra det, starta &tdevelop; och välj "Qt" i dokumentationsflikens träd. Dokumentationsbläddraren öppnas och visar startsidan i QT-referensdokumentationen. Det här är det första stället där du kan hämta information om QT, dess klasser och tillgängliga funktioner som de tillhandahåller. Dessutom är ovanstående program det första som finns med i handledningsavsnittet. För att komma till klasserna vi vill titta på, <classname >QApplication</classname > och <classname >QPushButton</classname @@ -673,11 +673,11 @@ return a.exec(); >KDE:s huvudbibliotek som används för att skapa KDE-program är: <itemizedlist> <listitem ><para ->biblioteket kdecore, som innehåller alla klasser som är osynliga element för att tillhandahålla programfunktioner </para +>biblioteket tdecore, som innehåller alla klasser som är osynliga element för att tillhandahålla programfunktioner </para ></listitem> <listitem ><para ->biblioteket kdeui, som innehåller element i användargränssnittet som menyrader, verktygsrader, etc. </para +>biblioteket tdeui, som innehåller element i användargränssnittet som menyrader, verktygsrader, etc. </para ></listitem> <listitem ><para @@ -689,7 +689,7 @@ return a.exec(); >Dessutom erbjuder KDE följande bibliotek för speciallösningar: <itemizedlist> <listitem ><para ->biblioteket kdefx, som innehåller pixmaps, bildeffekter och KStyle-utökningen till QStyle </para +>biblioteket tdefx, som innehåller pixmaps, bildeffekter och KStyle-utökningen till QStyle </para ></listitem> <listitem ><para @@ -748,11 +748,11 @@ return a.exec(); >setTopWidget</methodname > som <classname >KApplication</classname -> använder för att ange huvudkomponenten. Det är allt! Ditt första KDE-program är klart. Du behöver bara tala om för kompilatorn vilken deklarationssökväg KDE har, och för länkaren att den ska länka med kdecore-biblioteket med -lkdecore. </para> +> använder för att ange huvudkomponenten. Det är allt! Ditt första KDE-program är klart. Du behöver bara tala om för kompilatorn vilken deklarationssökväg KDE har, och för länkaren att den ska länka med tdecore-biblioteket med -ltdecore. </para> <para >Eftersom du nu åtminstone vet vad funktionen <function >main()</function -> i allmänhet tillhandahåller, och hur ett program blir synligt och tillåter kommunikation mellan användare och objekt, fortsätter vi med nästa kapitel, där vårt första program med &kdevelop; skapas. Där kan du också prova allting som tidigare nämnts, och se effekterna. </para> +> i allmänhet tillhandahåller, och hur ett program blir synligt och tillåter kommunikation mellan användare och objekt, fortsätter vi med nästa kapitel, där vårt första program med &tdevelop; skapas. Där kan du också prova allting som tidigare nämnts, och se effekterna. </para> <para >Vad du ytterligare bör ha tittat på hittills är QT-referensdokumentationen, särskilt klasserna <classname >QApplication</classname @@ -760,7 +760,7 @@ return a.exec(); >QWidget</classname > och <classname >QObject</classname -> och kdecore-biblioteksdokumentationen för klassen <classname +> och tdecore-biblioteksdokumentationen för klassen <classname >KApplication</classname >. <ulink url="developer.kde.org/documentation/library/libraryref.html" >KDE:s biblioteksreferensguide</ulink @@ -782,7 +782,7 @@ return a.exec(); <title >Programguiden</title> <para ->Programguiden i &kdevelop; är avsedd att låta dig börja arbeta med ett nytt projekt i &kdevelop;. Därför skapas alla projekt först av guiden, och därefter kan du börja bygga dem och utöka vad som redan tillhandahålls av källkodsskelettet. Du kan välja bland flera projekttyper enligt målet med ditt projekt: <itemizedlist> +>Programguiden i &tdevelop; är avsedd att låta dig börja arbeta med ett nytt projekt i &tdevelop;. Därför skapas alla projekt först av guiden, och därefter kan du börja bygga dem och utöka vad som redan tillhandahålls av källkodsskelettet. Du kan välja bland flera projekttyper enligt målet med ditt projekt: <itemizedlist> <listitem ><para >KDE Application Framework: Innehåller källkod för en fullständig ramstruktur till ett vanligt KDE-program </para @@ -812,7 +812,7 @@ return a.exec(); <title >Starta programguiden och första sidan</title> <para ->Öppna &kdevelop; för att börja med ditt KDE-program. Välj Nytt projekt i projektmenyn. Programguiden startar, och du ser urvalsträdet på första sidan som innehåller tillgängliga projekttyper som kan skapas. Välj delträdet C++, därefter KDE, och Application framework. </para> +>Öppna &tdevelop; för att börja med ditt KDE-program. Välj Nytt projekt i projektmenyn. Programguiden startar, och du ser urvalsträdet på första sidan som innehåller tillgängliga projekttyper som kan skapas. Välj delträdet C++, därefter KDE, och Application framework. </para> <para >Vi kommer att skapa programmet KScribble som exempelprojekt. Skriv in det som programmets namn, och ändra eventuellt annan information som behövs längst ner på skärmen. Välj därefter Nästa. <screenshot ><mediaobject @@ -837,13 +837,13 @@ return a.exec(); <title >Deklarations- och källkodsmallar</title> <para ->Följande två sidor visar exempel på sidhuvuden som hamnar överst i deklarations- och källkodsfilerna som du skapar med &kdevelop;. Lämna dem bara som de är för närvarande, och välj Nästa och därefter Slutför. Om knappen Slutför inte är aktiverad, har du inte ställt in alla alternativ riktigt. Använd knappen Tillbaka för att återgå till tidigare sidor och rätta eventuella misstag. </para> +>Följande två sidor visar exempel på sidhuvuden som hamnar överst i deklarations- och källkodsfilerna som du skapar med &tdevelop;. Lämna dem bara som de är för närvarande, och välj Nästa och därefter Slutför. Om knappen Slutför inte är aktiverad, har du inte ställt in alla alternativ riktigt. Använd knappen Tillbaka för att återgå till tidigare sidor och rätta eventuella misstag. </para> </sect2> <sect2 id="c3s2s4"> <title >Avslutning</title> <para ->När den är färdig, ska Programguiden stängas och meddelandefönstret ska dyka upp och visa information om aktiviteterna som &kdevelop; för närvarande utför. I slutet av alla aktiviteter ska du se **** Lyckades ****. Det betyder att programmets ramverk har skapats med lyckat resultat. </para> +>När den är färdig, ska Programguiden stängas och meddelandefönstret ska dyka upp och visa information om aktiviteterna som &tdevelop; för närvarande utför. I slutet av alla aktiviteter ska du se **** Lyckades ****. Det betyder att programmets ramverk har skapats med lyckat resultat. </para> </sect2> </sect1> @@ -853,7 +853,7 @@ return a.exec(); <para >Efter projektet har skapats, tar vi först en tur genom källkoden för att få en allmän förståelse för hur programmets ramverk ser ut. Det hjälper oss inte bara att komma igång, utan vi vet också var ändringar ska göras i senare steg. </para> <para ->Det här kapitlet gör antagandet att du förstår den grundläggande hanteringen av &kdevelop;. Titta i KDevelops handbok för att hitta informationen om du behöver. </para> +>Det här kapitlet gör antagandet att du förstår den grundläggande hanteringen av &tdevelop;. Titta i KDevelops handbok för att hitta informationen om du behöver. </para> <para >Hantering av automake visar projektfilerna enligt följande: <screenshot ><mediaobject @@ -868,7 +868,7 @@ return a.exec(); ></screenshot> </para> <para ->Innan vi dyker ner i källkoden, ska vi låta &kdevelop; bygga och köra vårt nya program. För att göra det, välj Bygg projekt i menyn Bygg, eller tryck på F8. Utmatningsfönstret öppnas och visar utskrivna meddelanden under kompileringsfasen. <programlisting +>Innan vi dyker ner i källkoden, ska vi låta &tdevelop; bygga och köra vårt nya program. För att göra det, välj Bygg projekt i menyn Bygg, eller tryck på F8. Utmatningsfönstret öppnas och visar utskrivna meddelanden under kompileringsfasen. <programlisting >1 cd /home/caleb/kscribble && WANT_AUTOCONF_2_5=1 WANT_AUTOMAKE_1_6=1 gmake k 2 gmake all-recursive 3 gmake[1]: Entering directory `/home/caleb/kscribble' @@ -962,7 +962,7 @@ return a.exec(); -Wall -pedantic -W -Wpointer-arith -Wmissing-prototypes -Wwrite-strings -ansi -D_XOPEN_SOURCE=500 -D_BSD_SOURCE -Wcast-align -Wconversion -O2 -fno-exceptions -fno-check-new -o kscribble_client -R /usr/local/kde3/lib -R /usr/lib/qt/lib -R /usr/X11R6/lib -L/usr/X11R6/lib -L/usr/lib/qt/lib - -L/usr/local/kde3/lib kscribble_client.o -lkdecore + -L/usr/local/kde3/lib kscribble_client.o -ltdecore 59 gmake[2]: Leaving directory `/home/caleb/kscribble/src' 60 gmake[2]: Entering directory `/home/caleb/kscribble' 61 gmake[2]: Nothing to be done for `all-am'. @@ -974,7 +974,7 @@ return a.exec(); <para >Som du kan se, har vi lagt till radnummer framför varje rad som inte visas i utmatningen, men som gör det enklare att beskriva vad som sker under byggningen. För det första fungerar byggprogrammet rekursivt. Det betyder att det börjar i katalogen där det startas, först går ner i underkataloger, en i taget, och därefter återgår till katalogen där det startades, behandlar det, och sedan avslutas. </para> <para ->Den första intressanta raden är 24. Observera att g++, som är vår C++ kompilator, anropas av make på den här raden för att kompilera den första källkodsfilen i vårt projekt - i det här fallet main.cpp. Många ytterligare kommandoradsväljare används också med g++ kompilatorn.Vissa är förvalda, medan andra kan anpassas via &kdevelop;. </para> +>Den första intressanta raden är 24. Observera att g++, som är vår C++ kompilator, anropas av make på den här raden för att kompilera den första källkodsfilen i vårt projekt - i det här fallet main.cpp. Många ytterligare kommandoradsväljare används också med g++ kompilatorn.Vissa är förvalda, medan andra kan anpassas via &tdevelop;. </para> <para >Innan nästa fil (kscribble.cpp, rad 29) kompileras, körs först moc (metaobjektkompilatorn) för kscribble.h (rad 25). Det sker därför att KScribble-klasser använder signaler och slots, så att makrot Q_OBJECT måste expanderas, och moc gör det åt oss. Resultatfilen, kscribble.moc, används av kscribble.cpp via satsen #include i filen. </para> </sect1> @@ -1152,7 +1152,7 @@ return a.exec(); <para >När ett KDE- eller QT-projekt skapas, måste du alltid ha en vy som ärver en QWidget, antingen med direkt arv eller eftersom en bibliotekskomponent som du vill använda ärver QWidget. Därför harProgramguiden redan skapat en vy som är en instans av klassen programnamnView, som redan ärver QWidget. </para> <para ->Det här kapitlet beskriver därför hur bibliotekskomponenter används för att skapa vyer för KDE- och QT-program som skapas med &kdevelop;. Därefter tar vi en titt på biblioteken och vilka sorters vyer de redan erbjuder. </para> +>Det här kapitlet beskriver därför hur bibliotekskomponenter används för att skapa vyer för KDE- och QT-program som skapas med &tdevelop;. Därefter tar vi en titt på biblioteken och vilka sorters vyer de redan erbjuder. </para> </sect1> <sect1 id="c4s2"> <title @@ -1170,7 +1170,7 @@ return a.exec(); </orderedlist> </para> <para ->Hur som helst är det viktigt att veta att om programramverket för närvarande inte länkas med biblioteket som innehåller den grafiska komponenten, kommer länkningen att misslyckas. Efter du bestämt dig för att använda en viss grafisk komponent, titta efter biblioteket som ska länkas in. Öppna därefter "Projekt"->"Projektinställningar" i menyraden för &kdevelop;. Byt till sidan "Länkinställningar" och leta efter kryssrutorna som anger de bibliotek som för närvarande används. Om biblioteket för din komponent redan är markerat, kan du lämna projektinställningarna oförändrade och börja göra nödvändiga ändringar baserat på ditt val. Om inte, och länkinställningarna erbjuder att lägga till biblioteket med en kryssruta, markera den och tryck på "Ok" för att stänga dialogrutan igen. I alla andra fall, lägg till biblioteket i redigeringsraden under med väljaren -l. För bibliotek som ditt program ska söka efter innan byggfiler skapas av configure-skriptet, lägg till motsvarande sökmakro i filen configure.in som finns i projektets rotkatalog, och lägg till makrot på redigeringsraden. Tänk på att du måste köra "Bygg"->"Autoconf och automake" och "Bygg"->"Configure" innan byggfilerna innehåller rätt expansion av biblioteksmakrot. </para> +>Hur som helst är det viktigt att veta att om programramverket för närvarande inte länkas med biblioteket som innehåller den grafiska komponenten, kommer länkningen att misslyckas. Efter du bestämt dig för att använda en viss grafisk komponent, titta efter biblioteket som ska länkas in. Öppna därefter "Projekt"->"Projektinställningar" i menyraden för &tdevelop;. Byt till sidan "Länkinställningar" och leta efter kryssrutorna som anger de bibliotek som för närvarande används. Om biblioteket för din komponent redan är markerat, kan du lämna projektinställningarna oförändrade och börja göra nödvändiga ändringar baserat på ditt val. Om inte, och länkinställningarna erbjuder att lägga till biblioteket med en kryssruta, markera den och tryck på "Ok" för att stänga dialogrutan igen. I alla andra fall, lägg till biblioteket i redigeringsraden under med väljaren -l. För bibliotek som ditt program ska söka efter innan byggfiler skapas av configure-skriptet, lägg till motsvarande sökmakro i filen configure.in som finns i projektets rotkatalog, och lägg till makrot på redigeringsraden. Tänk på att du måste köra "Bygg"->"Autoconf och automake" och "Bygg"->"Configure" innan byggfilerna innehåller rätt expansion av biblioteksmakrot. </para> <para >Dessutom, om deklarationsfilerna för biblioteket som ska läggas till inte finns med i nuvarande deklarationssökväg (som syns i väljaren -I till "make" i utmatningsfönstret), måste du lägga till sökvägen i dialogrutan Projektinställningar på sidan "Kompilatorinställningar" med väljaren -I eller i motsvarande automake-makro på redigeringsraden för "Ytterligare inställningar". </para> <sect2 id="c4s3s1"> @@ -1237,7 +1237,7 @@ return a.exec(); <title >Vyer i KDE</title> <para ->KDE-biblioteken uppfanns för att göra det enklare att skapa program för K-skrivbordsmiljön och göra det möjligt för dem att ha mer funktioner än enbart vad QT erbjuder. Biblioteket kdeui erbjuder: <orderedlist> +>KDE-biblioteken uppfanns för att göra det enklare att skapa program för K-skrivbordsmiljön och göra det möjligt för dem att ha mer funktioner än enbart vad QT erbjuder. Biblioteket tdeui erbjuder: <orderedlist> <listitem ><para >KListView: en mer kraftfull version av <classname @@ -1328,7 +1328,7 @@ return a.exec(); >KAction</classname > för detta, som tillhandahåller snabbtangenter och åtkomst av globalt inställda standardgenvägar. </para> <para ->Normalt använder bara ramprogram skapade av &kdevelop; vanliga snabbtangenter som F1 för att komma åt direkthjälp, Ctrl+N för Ny fil, etc. </para> +>Normalt använder bara ramprogram skapade av &tdevelop; vanliga snabbtangenter som F1 för att komma åt direkthjälp, Ctrl+N för Ny fil, etc. </para> <para >Om programmet innehåller många snabbtangenter bör du göra dem anpassningsbara via en inställningsmeny. Antingen kan det kombineras med annan programinställning i en QWidget eller vara ensamt. KDE-biblioteket tillhandahåller redan en <classname >KKeyChooser</classname @@ -1377,7 +1377,7 @@ return a.exec(); >KMainWindow</classname >, även om du som upphovsman måste tillhandahålla innehållet. </para> <para ->Eftersom &kdevelop; också erbjuder alla sorters hjälp, samt att KDE-ramverket som skapas av programguiden redan innehåller stöd för detta, hjälper det här kapitlet dig att lära dig var och hur du kan lägga till hjälpfunktioner. </para> +>Eftersom &tdevelop; också erbjuder alla sorters hjälp, samt att KDE-ramverket som skapas av programguiden redan innehåller stöd för detta, hjälper det här kapitlet dig att lära dig var och hur du kan lägga till hjälpfunktioner. </para> <para >Under utvecklingen av programmet bör du försöka att vara konsekvent i vad du än gör. Därför bör du utföra nödvändiga steg direkt när du utökar koden. Det förhindrar att du behöver dyka ner i koden igen för att lista ut vad programmet gör eller vad du avsåg med vissa delar av koden. </para> </sect1> @@ -1388,7 +1388,7 @@ return a.exec(); <para >Ett mycket enkelt sätt att tillhandahålla hjälp är verktygstips. De är små hjälpmeddelanden som dyker upp när användaren flyttar musen över en komponent som tillhandahåller ett verktygstips, och försvinner när musen flyttas. Den populäraste användningen av verktygstips är i verktygsrader där verktygstipsen bör vara så små som möjligt, eftersom verktygsrader kan ställas in att visa innehållet på olika sätt: antingen visas knappen, knappen med text till höger, knappen med text nedanför, eller bara text. Denna inställning bör kunna anpassas av användaren, men det är inte helt nödvändigt. Texten visas ändå som ett verktygstips, och en verktygsrad består oftast av knappar och andra grafiska komponenter som redigeringsfält och kombinationsrutor. För en fullständig beskrivning, se klassreferensen för <classname >KToolBar</classname ->, som finns i kdeui-biblioteket. </para> +>, som finns i tdeui-biblioteket. </para> <para >Som ett exempel tittar vi på knappen "Ny fil" i ett generellt program: </para> <para @@ -1416,7 +1416,7 @@ return a.exec(); >Vad är det här...?</guibutton > tillhandahåller hjälpfönster med syftet att ge användaren hjälp med en viss komponent i vyn som används eller ett objekt i en verktygsrad. Den finns i verktygsraden och aktiveras när användaren trycker på knappen. Markören ändras till en pilmarkör med ett frågetecken, precis som knappen själv ser ut. Därefter kan användaren klicka på en synlig komponent och får då ett hjälpfönster. Som en övning kan du prova beteendet med knappen <guibutton >Vad är det här...?</guibutton -> inne i &kdevelop;. </para> +> inne i &tdevelop;. </para> <para >För att lägga till "Vad är det här...?" hjälp i en av dina grafiska komponenter, använd den statiska metoden <methodname >QWhatsThis::add(QWidget *widget, const QString &text)</methodname @@ -1431,7 +1431,7 @@ return a.exec(); <title >Inledning</title> <para ->På grund av att projekt ofta saknar en fullständig uppsättning användardokumentation, innehåller alla projekt i &kdevelop; en handbok skapad i förväg. På så sätt uppfylls ett annat av KDE:s mål: Att tillhandahålla tillräckligt med direkthjälp för att stödja användare som inte är bekanta med programmet. Det här kapitlet introducerar därför hur dokumentationsmallen som tillhandahålls kan utökas, och vad du måste göra för att användaren ska få tillgång till den. </para> +>På grund av att projekt ofta saknar en fullständig uppsättning användardokumentation, innehåller alla projekt i &tdevelop; en handbok skapad i förväg. På så sätt uppfylls ett annat av KDE:s mål: Att tillhandahålla tillräckligt med direkthjälp för att stödja användare som inte är bekanta med programmet. Det här kapitlet introducerar därför hur dokumentationsmallen som tillhandahålls kan utökas, och vad du måste göra för att användaren ska få tillgång till den. </para> </sect1> <sect1 id="c9s2"> <title @@ -1445,7 +1445,7 @@ return a.exec(); <title >Programdokumentation</title> <para ->En annan viktig del av dokumentationen är att inkludera en beskrivande hjälp för klassgränssnitten. Det låter dig och andra programmerare använda dina klasser genom att läsa klassdokumentationen i HTML, som kan skapas med KDoc. &kdevelop; stöder fullständigt användning av KDoc för att skapa KDE-biblioteksdokumentation, ramverket för ditt program är också redan dokumenterat. För att arbeta sig in i koden som tillhandahålls, är det en god start att läsa inkluderad direktdokumentation. Det följande beskriver vad som ska göras för att få fram dokumentation av programmeringsgränssnittet, hur &kdevelop; hjälper dig lägga till det, och vilka särskilda taggar som KDoc tillhandahåller. </para> +>En annan viktig del av dokumentationen är att inkludera en beskrivande hjälp för klassgränssnitten. Det låter dig och andra programmerare använda dina klasser genom att läsa klassdokumentationen i HTML, som kan skapas med KDoc. &tdevelop; stöder fullständigt användning av KDoc för att skapa KDE-biblioteksdokumentation, ramverket för ditt program är också redan dokumenterat. För att arbeta sig in i koden som tillhandahålls, är det en god start att läsa inkluderad direktdokumentation. Det följande beskriver vad som ska göras för att få fram dokumentation av programmeringsgränssnittet, hur &tdevelop; hjälper dig lägga till det, och vilka särskilda taggar som KDoc tillhandahåller. </para> </sect1> </chapter> |