Copyright © 1998, 2000, 2001 Peter Putzer
Härmed ges tillåtelse att kopiera, distribuera och/eller ändra detta dokument under villkoren i GNU Free Documentation License, Version 1.1 eller någon senare version publicerad av Free Software Foundation; utan invarianta avsnitt, utan framsidestexter och utan baksidestexter. En kopia av licensen inkluderas i avsnittet som heter "GNU Free Documentation License".
KSysV är en grafisk editor för startkonfiguration enligt Sys V.
Innehållsförteckning
Välkommen till KDE:s SysV-starteditor, vanligen känd som (och hädanefter kallad) KSysV. Det här avsnittet tar upp några begrepp och förklarar vad man kan göra med KSysV.
Följande förklaring är “lånad” av tksysv (en inspirationskälla för KSysV).
System V-start är snabbt på väg att bli standardiserad i Linux®-världen för att styra uppstart av programvara när datorn startas. Det här beror på att den utan tvekan är lättare att använda, mer kraftfull och flexibel än den traditionella BSD-starten.
Jag tar inte upp historien här (huvudsakligen eftersom jag inte känner till den).
Binärfilen init finns i /sbin
och inte i /etc
. Det här är viktigt eftersom man kan försöka att uppdatera en maskin till System V-start utan att installera om och formatera om. Linux®-kärnan tittar först i /etc
efter init, så du måste försäkra dig om att den gamla init tas bort därifrån om den finns.
SysV-start skiljer sig också från BSD-start på det sättet att konfigurationsfilerna finns i en underkatalog i /etc
istället för att ligga direkt i /etc
. Den här katalogen heter rc.d
. I den hittar du rc.sysinit
och följande kataloger:
init.d/
rc0.d/
rc1.d/
rc2.d/
rc3.d/
rc4.d/
rc5.d/
rc6.d
init.d
innehåller en samling med skript. I huvudsak behövs ett skript för varje tjänst som man behöver köra när datorn startas eller när en annan körnivå aktiveras. En tjänst omfattar sådant som nätverkshantering, NFS, sendmail®, httpd, etc. En tjänst omfattar inte sådant som setserial som bara ska köras en gång och sedan avslutas. Sådant hör hemma i filen rc.local
.
rc.local
ska finnas i /etc/rc.d
om du vill ha en. De flesta system har en även om den inte gör mycket. Du kan också lägga till en rc.serial
i /etc/rc.d
, om du behöver göra särskilda saker med serieportar när datorn startas.
Kedjan av händelser är följande:
Kärnan letar på flera ställen efter init och kör den första som den hittar.
init kör /etc/rc.d/rc.sysinit
.
rc.sysinit
gör ett antal nödvändiga saker och kör sedan rc.serial
(om den finns)
init kör rc.local
init kör alla skript för den förvalda körnivån
Den förvalda körnivån bestäms i /etc/inittab
. Du bör ha en rad nära början som ser ut så här:
id:3:initdefault:
Här kan du se, genom att titta i andra kolumnen, att den förvalda körnivån är 3, vilket bör gälla för de flesta system. Om du vill ändra den, kan du redigera /etc/inittab
för hand och ändra siffran 3. Var mycket försiktig när du rotar i inittab. Om du ställer till det, kan du komma åt att rätta till det genom att starta om och skriva:
LILO boot:
linux single
Det här ska låta dig starta i enanvändarläge så att du kan rätta till det.
Nå, hur körs alla de rätta skripten? Om du skriver ls
i -l
rc3.d
, ser du något som liknar:
lrwxrwxrwx 1 root root 13 13:11 S10network -> ../init.d/network lrwxrwxrwx 1 root root 16 13:11 S30syslog -> ../init.d/syslog lrwxrwxrwx 1 root root 14 13:32 S40cron -> ../init.d/cron lrwxrwxrwx 1 root root 14 13:11 S50inet -> ../init.d/inet lrwxrwxrwx 1 root root 13 13:11 S60nfs -> ../init.d/nfs lrwxrwxrwx 1 root root 15 13:11 S70nfsfs -> ../init.d/nfsfs lrwxrwxrwx 1 root root 18 13:11 S75keytable -> ../init.d/keytable lrwxrwxrwx 1 root root 23 13:11 S80sendmail -> ../init.d/sendmail.init lrwxrwxrwx 1 root root 18 13:11 S90lpd -> ../init.d/lpd.init lrwxrwxrwx 1 root root 11 13:11 S99local -> ../rc.local
Vad du ser är att det inte finns några riktiga filer i katalogen. Allt är länkar till ett av skripten i katalogen init.d
.
Länkarna har också ett S
och ett tal i början. S
betyder att just det här skriptet ska startas och ett K
betyder att det ska stoppas. Talet finns där bara för att ordna skripten. Init startar varje tjänst i den ordningen som de syns. Du kan upprepa samma tal, men det förvirrar dig bara en del. Du måste bara använda ett tal med två siffror, tillsammans med ett stort S
eller K
för att starta eller stoppa en tjänst enligt behov.
Hur startas och stoppas en tjänst? Enkelt. Varje skript är skrivet för att ta emot en väljare som kan vara start
och stop
. I själva verket kan du köra skripten för hand med ett kommando som:
/etc/rc.d/init.d/httpd.init stop
För att stoppa httpd-servern. Init läser bara namnet och om det har ett K
, anropar det skriptet med väljaren stop
. Om det har ett S
anropar det skriptet med väljaren start
.
Här kan du lära dig hur KSysV används, vilket inte borde vara svårt eftersom det konstruerades för att vara så användarvänligt som möjligt.
Att använda KSysV med en mus eller annat pekdon är lätt: dra bara en post från området Tillgängliga tjänster till en av de sex körnivåerna för att starta (eller stoppa) den för körnivån.
Du kan också flytta skript mellan körnivåer, eller ändra platsen i en given körnivå, genom att dra runt dem. Att göra detta tar bort posten från dess ursprungliga körnivå (eller plats). Det här sker inte när du drar en post från området Tillgängliga tjänster.
Poster flyttas när du drar dem till ett nytt område. För att kopiera en tjänst till en annan körnivå, måste du välja i menyn eller den sammanhangsberoende menyn och den i körnivån den ska till.
En posts “sorteringstal” kan ibland inte beräknas. För sådana fall måste du redigera sorteringstalen för omgivande poster innan du försöker att stoppa in tjänsten igen.
Sorteringstal kan gå från 00 till 99, men inte högre.
Du kan ta bort poster genom att dra dem till området med Papperskorgen (som symboliseras av ikonen som visar en soptunna).
För närvarande finns det inget sätt att få tillbaka poster som har dragits till Papperskorgen, så var försiktig!
Du kan använda Tab-tangenten för att byta fokus mellan olika rutor (Tillgängliga tjänster, Körnivå 1 Starta, Körnivå 1 Stoppa, etc.) och piltangenterna för att flytta markeringen upp och ner.
För att flytta en post till en annan körnivå, den till klippbordet (med Ctrl+X och den i körnivån dit den ska (med Ctrl+V).
För att ändra posternas sorteringsnummer eller namn för hand, tryck på returtangenten för att öppna dialogrutan med egenskaper. Använd Tab-tangenten för att byta mellan olika fält. Stäng dialogrutan genom att trycka på returtangenten för att acceptera ändringarna, eller tryck på Esc för att avbryta alla ändringar.
En beskrivning av KSysVs menyer i tur och ordning.
På grund av risken för att data går förlorad, begär alla menyalternativ under att du bekräftar åtgärden innan den utförs.
Glöm alla ändringar som du har gjort och återgå till den senast sparade konfigurationen.
Öppna en tidigare sparad konfiguration.
Gör dina ändringar bestående. Att spara skapar inga säkerhetskopior, så använd detta med försiktighet.
Spara en kopia av den nya konfigurationen.
Spara en logg
Skriv ut en kopia av loggen.
Avsluta KSysV.
Ångra den senaste osparade ändringen som gjorts.
Gör om den senast ångrade ändringen.
Klipp ut tjänsten som för närvarande är vald till klippbordet.
Kopiera posten som för närvarande är vald till klippbordet, utan att ta bort den från dess ursprungliga plats.
Klistra in innehållet från klippbordet på markörens nuvarande plats.
Öppna dialogrutan med egenskaper för den valda posten.
Starta den valda tjänsten
Stoppa den valda tjänsten
Starta om den valda tjänsten.
Redigera den valda tjänsten
Växla visning av och på för verktygsraden.
Växla visning av och på för statusraden.
Växla visning av och på för loggfönstret.
Spara dina nuvarande inställningar.
Anpassar förvalda tangentbindningar.
Anpassar verktygsraden.
Anpassar beteendet hos KSysV
Startar KDE:s hjälpsystem med början på hjälpsidorna för KSysV (det här dokumentet).
Ändrar muspekaren till en kombination av en pil och ett frågetecken. Genom att klicka på objekt i KSysV öppnas ett hjälpfönster (om det finns ett för just det här objektet) som förklarar objektets funktion.
Öppnar dialogrutan för felrapportering där du kan rapportera ett fel eller lämna ett förbättringsförslag.
Det här visar information om version och upphovsmän.
Det här visar KDE:s version och annan grundläggande information.
Alla alternativ sparas i $
. Förvalda värden tas från den globala filen (KDEHOME
/share/config/ksysvrc$
), om den finns, eller skapas annars internt i KSysV. Ändringar av förvalda värden lagras i den lokala KDEDIR
/share/config/ksysvrcksysvrc
.
Sektioner som känns igen och deras förvalda värden.
/etc/rc.d/init.d
/etc/rc.d
Den här varierar beroende på distributionen, så det här är en ofullständig lista för de vanligaste Linux®-distributionerna. Om du har ytterligare distributioner, skicka gärna e-post till författaren så att informationen kan läggas till i den här handboken.
Stanna (stänger av datorn)
Enanvändarläge.
Fleranvändare bara text, utan NFS.
Fleranvändare bara text, med fullständig nätverkshantering.
Används inte.
Fleranvändare X11 med fullständig nätverkshantering.
Starta om
KSysV Copyright (c) 1997-1998 Peter Putzer
Peter Putzer, (putzer AT kde.org)
- Utvecklare
Dokumentation:
Peter Putzer, (putzer AT kde.org)
- Ursprungligt innehåll
Eric Bischoff, (e.bischoff AT noos.fr)
- Redaktör
Översättning Stefan Asserhäll (stefan.asserhall AT comhem.se)
Den här dokumentationen licensieras under villkoren i GNU Free Documentation License.
Det här programmet licensieras under villkoren i GNU General Public License.
KSysV är en del av KDE-projektet http://www.kde.org/.
KSysV finns i kdeadmin-paketet på ftp://ftp.kde.org/pub/kde/, KDE-projektets huvudsakliga FTP-plats.
För att kompilera och installera KSysV på ditt system, skriv följande i baskatalogen för distributionen av KSysV:
%
./configure
%
make
%
make install
Eftersom KSysV använder autoconf och automake bör du inte ha några problem med att kompilera det. Skulle du stöta på problem, var snäll rapportera dem till KDE:s e-postlistor.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team