Vanliga frågor om KDE

För det första, skicka oss eventuella fel som du hittar. Har du förslag är dessa också välkomna. Tycker du att något oklart är det mycket bra om du kan skicka in en version som du tycker är tydligare. E-postadressen till nuvarande redaktör är (jhall AT kde.org).

För det andra, skicka in lösningar och svar på alla vanligt förekommande frågor som fortfarande inte finns med i FAQ. Vi kommer lägga in dessa till samlingen så snart vi kan.

Sist men inte minst, använd nu också denna FAQ. Läs FAQ (och annan relevant dokumentation) innan du frågar i någon KDE e-postlista eller diskussionsgrupp.

Det är mycket enkelt att bli medhjälpare till FAQ. Vi behöver ständigt nytt fräscht blod. :-) Skicka bara e-post till (kde-doc-english AT kde.org).

KDE är K skrivbordsmiljön. Det är ett projekt som startades av Matthias Ettrich 1996. Målet med KDE-projektet är att koppla ihop de kraftfulla UNIX®-operativsystemen med bekvämligheten hos ett modernt användargränssnitt.

I korthet, så kommer KDE att placera UNIX® på skrivbordet!

Om du vill ha ytterligare information om KDE, ta en titt på Vad är KDE?

KDE är en skrivbordsmiljö för alla varianter av UNIX®. Fastän det är sant att de flesta KDE-utvecklare använder Linux®, så kan KDE köras utan problem på många olika system. Dock måste du kanske peta lite i källkoden för att få KDE att kompilera på en variant av UNIX®, som inte är så vanlig, eller om du inte använder utvecklingsverktygen från GNU, särskilt gcc-kompilatorn.

Nej, KDE är inte en fönsterhanterare. Fastän KDE innehåller en mycket avancerad fönsterhanterare (KWin), så är KDE mycket mer än så. Det är en fullständig integrerad skrivbordsmiljö.

KDE tillhandahåller en fullständig skrivbordsmiljö, inklusive en webbläsare, en filhanterare, en fönsterhanterare, ett hjälpsystem, ett inställningssystem, oräkneliga verktyg, och ett ständigt ökande antal program, som innefattar bland annat e-postprogram och diskussionsgruppsläsare, ritprogram, en PostScript®- och en DVI-visare och så vidare.

Nej, KDE är inte en klon. I synnerhet är KDE inte en klon av CDE eller Windows®. Medan KDE:s utvecklare redan har och fortsätter att hämta de bästa funktionerna från alla existerande skrivbordsmiljöer, är KDE en helt unik miljö som har följt och fortsätter följa sin egen väg.

Ja, KDE är fri programvara enligt GNU General Public License. Alla KDE-bibliotek är tillgängliga med LGPL vilket gör det möjligt att utveckla kommersiell programvara för KDE-skrivbordet, medan alla KDE-program är licensierade med GPL.

KDE använder Qt™ C++ verktygslådan för flera plattformar, som också ges ut (sedan version 2.2) med GPL.

Det är fullständigt lagligt att tillhandahålla KDE och Qt™ på CD-ROM utan avgift. Det uppstår inga som helst avgifter vid användning.

Det enklaste sättet att skaffa KDE är att installera en Linux®-distribution eller ett annat Unix-liknande operativsystem som levereras med KDE. Du hittar en aktuell lista med distributioner som levereras med KDE här. För alternativa sätt att prova KDE som inte kräver att du kör Linux®, se Prova KDE.

Den huvudsakliga platsen där KDE-distributionen finns är ftp.kde.org. Den här platsen är dock ofta mycket belastad, så du kanske föredrar download.kde.org, som automatiskt skickar dig vidare till spegelservern närmast dig. Du kan också ta en titt på KDE:s spegelservrar.

För närvarande är den senaste stabila versionen 3.5.5.

KDE 3.5.5 Infosidan innehåller en hel del information som rör den här versionen.

Du kan hämta de senaste utvecklingsversionerna på ftp://ftp.kde.org/pub/kde/unstable/snapshots. Du kanske också ska fundera på att skapa din egen SVN-klient för att alltid ha den senaste utvecklingsversionen. Titta på Anonym SVN och KDE för ytterligare information.

Qt™ är en produkt från det norska företaget Trolltech. Du kan alltid skaffa den senaste versionen av Qt™ från deras FTP-server.

Och de flesta moderna Linux®-distributioner, innehåller redan Qt™. Se Fråga: 4.4 för att ta reda på vilken version av Qt™ du behöver.

Så du har hört ryktena. Eller du har sett skärmbilderna. Och du kan inte vänta på att skaffa KDE. Men du vet nästan ingenting om hela det här med “alternativa operativsystem”. Ta det lugnt! Du behöver bara läsa en del (ja, kanske en hel del), det är allt!

KDE kör inte på någon version av Microsoft® Windows® eller OS/2 (än). För att använda KDE, behöver du ha ett UNIX®-system. Se Fråga: 2.2 för fler detaljer.

Välj en plattform och ställ in den för ditt system. Det här dokumentet kan inte hjälpa dig med det här, eftersom KDE kan användas på många UNIX®-plattformar.

Till slut är du klar att börja installera KDE. Börja med att läsa från nästa avsnitt. För att skaffa KDE, se Fråga: 3.1. Sist men inte minst, om du stöter på några problem medan du installerar KDE, tveka inte att dra nytta av KDE:s e-postlistor och diskussionsgrupper. Men kom ihåg det här: ingen fråga är för dum att ställas, men en del är för dumma för att besvaras, särskilt om de redan är besvarade i det här dokumentet.

Lycka till och ha roligt!

För att köra KDE rekommenderas att du har åtminstone en Pentium II processor, 64 Mibyte minne och 500 Mibyte ledigt diskutrymme för en grundläggande installation. Även om KDE kan köra på långsammare hårdvara än detta, kan prestanda bli allvarligt försämrad. I allmänhet, om datorn redan kör en X-Server med andra skrivbordsmiljöer eller fönsterhanterare, är den troligen snabb nog för att köra KDE.

Du hittar flera olika sorters binär- och källkodspaket för olika distributioner och operativsystem på ftp://ftp.kde.org/pub/kde/. Binärpaketen skapas inte av KDE-gruppen, utan av distributörerna själva eller några hängivna personer. Se förklaring av KDE:s paketeringspolicy för information om KDE:s paketeringspolicy. Den enda “officiella” utgåvan är källkodspaketen (tar.bz2). Se filerna README och INSTALL i de olika binärkatalogerna. För en lista på tillgängliga paket för en utgåva, se motsvarande informationssida. För den senaste utgåvan är det KDE 3.4.1 informationssida.

För KDE 3.4.1, behöver du Qt™-biblioteket version 3.3 eller senare. Försäkra dig om att du laddar hem rätt Qt™. Du behöver också deklarationsfilerna om du vill kompilera KDE själv. De är alla tillgängliga utan kostnad på http://www.trolltech.com/download. Dessutom finns det valfria bibliotek som kan förbättra KDE om de installeras på ditt system. Ett exempel är OpenSSL som gör det möjligt för Konqueror att läsa säkra webbsidor och behövs med version 0.9.6 eller senare. Dessa ska tillhandahållas av din leverantör. Om inte, fråga efter en uppdatering.

Den grundläggande distributionen består för närvarande av tjugo paket. Några krävs, medan andra är valfria. Varje paket är tillgängligt i de förut nämnda paketformaten.

Paketet aRts och därefter kdelibs ska installeras innan allt annat, och kdeaddons sist. De övriga paketen kan installeras i godtycklig ordning.

De flesta pakethanteringsverktyg låter dig placera alla paketen i en katalog och installera dem på en gång, och räknar ut beroenden under tiden.

Förvissa dig först om att du har lagt till KDE:s binära installationskatalog (t ex /usr/local/kde/bin) till din PATH och KDE:s biblioteksinstallationskatalog till din LD_LIBRARY_PATH (behövs bara på system som inte stöder rpath. På Linux® ELF, ska det fungera utan). Den här miljövariabeln kan heta olika på olika system, t.ex. kallas den SHLIB_PATH på IRIX®. Sätt sedan KDEDIR till roten på ditt KDE träd, t.ex. /usr/local/kde.

Även om du kan använda de flesta KDE-program genom att anropa dem, kan du bara dra fullständig nytta av KDE:s avancerade funktioner om du använder KDE:s fönsterhanterare och dess hjälpprogram.

För att göra det lätt för dig, tillhandahåller vi ett enkelt skript som heter startkde som installeras i $KDEDIR/bin och därför finns i din sökväg.

Redigera filen .xinitrc i din hemkatalog (gör en säkerhetskopia först!), ta bort allting som ser ut att anropa en fönsterhanterare, och stoppa in startkde istället. Starta om X-Server. Om du använder kdm/xdm, måste du redigera filen .xsession istället för .xinitrc. Och om det inte finns någon .xinitrc eller .xsession i din hemkatalog, skapa en ny med bara en rad som innehåller startkde.

Det här ska visa ett skinande nytt KDE-skrivbord. Nu kan du börja utforska KDE:s underbara värld. Om du vill läsa någon dokumentation först, så finns en snabbstartsguide tillgänglig som verkligen rekommenderas. Dessutom har varje program hjälp som är direkt tillgänglig via hjälpmenyn.

I princip behövs det inte. RPM- och Debian-paket bör ta hand om alla beroenden.

Om du kompilerar källkoden själv, bör du vara försiktigare. Instruktioner för att köra två olika versioner av KDE på samma system finns på http://developer.kde.org/build/kde2-and-kde3.html. Observera dock att köra två olika versioner av KDE från källkod kan orsaka problem om du inte är försiktig.

Det bekvämaste sättet att starta KDE är att använda startkde-skriptet. Lägg till raden startkde sist i din .xsession-fil (eller din .xinitrc- eller .Xclients-fil om du inte använder kdm eller xdm). Ta bort raderna som startade din tidigare fönsterhanterare. Om det inte finns någon .xsession, .xinitrc, eller .Xclients i din hemkatalog, skapa en ny som bara innehåller en rad: startkde.

Ja, du kan installera KDE i vilken katalog du vill. Vad du måste göra beror på vilken sorts paket du vill installera:

Du försökte förmodligen starta X-servern med startkde. X-servern startas med startx. startkde är skriptet som ska köras från din .xinitrc, .xsession, eller .Xclients för att starta fönsterhanteraren och de nödvändiga serverdemonerna för KDE. Se också Fråga: 4.9.

IBM stöder nu officiellt KDE på AIX®. Du kan hitta detaljinformation på http://www.ibm.com/servers/aix/products/aixos/linux/index.html. Det finns också en del äldre information på http://space.twc.de/~stefan/kde/aix.html.

Om du kan få X Window System® att starta, så bör du inte ha några problem med att få KDE att starta på den. Dessutom kanske följande länkar kan vara till hjälp:

Antag att den förvalda katalogen är /opt/kde och du vill flytta den till /usr/local/kde. Då måste du göra så här:

Det här lägger alla dina KDE-filer i /usr/local/kde men allt är fortfarande tillgängligt från /opt/kde.

Det bör inte finnas någon anledning att behålla .c- och .o-filer, men du kanske vill behålla .h-filerna, eftersom de används om du någonsin vill kompilera dina egna KDE-program. Men om du vill lägga till programfixar till källkoden när de blir tillgängliga (istället för att ladda hem allt igen), måste de vara kvar.

Nej, KDE kommer i de flesta fall kunna flytta dina inställningar intakta. Du kan behöva skriva in lösenord i vissa program igen (som KMail eller KNode) men de flesta andra inställningar är säkra.

Det fanns blandade rapporter om resultat mellan vissa tidigare versioner av KDE. För att vara på säkra sidan, kanske du vill säkerhetskopiera alla dina KDE-inställningar.

Inställningarna finns i underkatalogen $HOME/.kde eller $HOME/.kde2 i din hemkatalog. Kopiera din gamla katalog .kde/.kde2 till en säker plats, installera KDE 3.2, och kopiera sedan tillbaka eventuella nödvändiga e-post- och diskussionsgruppsinställningar. Med detta sagt, kan ändå de flesta göra en direkt uppdatering, utan att ta bort den gamla .kde-katalogen, utan några problem.

Du kan överskrida användning av $HOME/.kde genom att ställa in variabeln $KDEHOME.

KDE använder flera tillfälliga filer medan det kör. De finns oftast på följande platser:

Om de symboliska länkarna blir förstörda, oftast eftersom ett avstängningsskript eller cron tömmer katalogen /tmp, så händer underliga saker. De här filerna, och de symboliska länkarna, skapas automatiskt vid start av KDE så du kan ta bort dem utan problem när KDE inte kör.

Om du bara får en grå skärm när du startar KDE, eller om du får ett felmeddelande som säger att du ska Kontrollera din installation, stäng då av X och ta bort alla filer som anges ovan, och försök därefter att starta om X.

Normalt (dvs. när du inte uppdaterar mellan KDE-versioner) är det inga problem att lämna de här filerna oförändrade, och genom att göra det kan du kapa bort några sekunder från KDE:s starttid.

Du behöver GNU-programmet msgfmt som är en del av GNU:s i18n-paket gettext. Du bör kunna ladda hem det från vilken GNU-spegelserver som helst.

Du kan avinstallera dina program genom att skriva make uninstall i katalogen där du gjorde make install. Om du redan har slängt bort den katalogen, så finns det bara ett sätt, och det är inte bra: gå till $KDEDIR/bin och börja ta bort filer en efter en.

Om du förväntar dig att hamna i den här situationen, kanske du bör fundera på ett program som GNU stow, som finns på http://www.gnu.org/software/stow/stow.html.

Det här har något att göra med Unisys LZW-patent. GIF-stöd är avstängt från Qt™ 1.44 och senare som standard. Om du vill använda GIF-filer och har den nödvändiga licensen, kompilera om Qt™ med GIF-stöd. ./configure -gif.

Det finns flera sätt att lägga till ett program i panelen, där det enklaste är att högerklicka på panelen, och använda den sammanhangsberoende menyn som visas för att välja Panelmeny->Lägg till i panelen->Program och därefter programmet som du vill skapa en länk till.

För ytterligare sätt att lägga till knappar i panelen, titta i Kickers handbok.

Det enklaste sättet är att ladda ner ett nytt ikontema med en ikon för K-menyn som du föredrar från http://www.kde-look.org och installera det genom att använda inställningscentralen.

För att bara ändra ikonen för K-menyn kan du skriva över bilden kmenu.png för varje storlek i ett ikontema. För KDE:s förvalda ikoner skulle det vara $KDEDIR/share/icons/default.kde/storlek/apps/kmenu.png, där storlek är en av storlekarna som ingår i KDE:s ikontema.

I KDE 3.2 och senare lagras lokala ändringar av K-menyn i $HOME/.config/menus/applications-kmenuedit.menu. Försök att flytta undan den här filen och därefter utföra kommandot kbuildsycoca --noincremental. Det ska återställa förvalda systemmenyer.

Att panelen har försvunnit beror oftast på att den har kraschat. Det orsakas oftast av att ett miniprogram som har ett allvarligt fel har laddats, eller på grund av en felaktig installation av KDE och/eller panelen.

Det enklaste sättet att få tillbaka panelen är att visa fönstret Kör kommando genom att trycka på Alt+F2, skriva in kicker och därefter klicka på knappen Ok.

Om panelen fortsätter försvinna, kanske du antingen vill ta bort eller redigera för hand filen $KDEHOME/share/config/kickerrc, där $KDEHOME oftast är ~/.kde. Om du väljer att redigera för hand, börja med att ta bort gruppen för miniprogram.

Ikonzoomning underhölls inte aktivt och hade orsakat flera allvarliga fel och användbarhetsproblem. Det ersattes av nya museffekter i KDE 3.4, som kombinerar estetik med användbar information.

Använd ksystraycmd. För att till exempel starta en terminal dold i systembrickan, kör ksystraycmd --hidden konsole. För mer information om ksystraycmd, se avsnittet “Avancerad fönsterhantering” i KDE:s användarguide.

Tidigare versioner av KDE tillhandahöll ett trick för att låta dig använda Windows®-tangenten både som väljartangent (så att du kunde använda genvägar som Win+R) och som en vanlig tangent (så att K-menyn kunde visas genom att bara trycka på Win). Funktionen togs bort av hänsyn till användbarhet och handikappstöd, samt för att hålla koden ren. Med nuvarande version av KDE har du två alternativ: använd antingen en annan genväg för att öppna K-menyn (den förvalda är Alt+F1), eller ändra avbildning av Win till en vanlig tangent istället för en väljartangent.

Om du väljer det andra alternativet, är det här ett sätt:

Välj bara programmet du vill ha i K-menyn, och dra det till skrivbordet och släpp.

För program som inte finns med i K-menyn, använd höger musknapp på skrivbordet och välj Skapa ny Arkiv Länk till program... och fyll i inställningarna för programmet som du vill länka till.

Försäkra dig först om att du har tillåtelse att montera/avmontera motsvarande enhet som vanlig användare.

Därefter kan du lägga till vilken enhet som helst genom att högerklicka på skrivbordet och välja Skapa ny->Länk till enhet och därefter välja en enhet av den typ du vill kontrollera från skrivbordet. Fyll i enhetens inställningar i dialogrutan som visas och klicka på Ok. Du kan använda skrivbordsikonen som blir resultatet för att montera eller avmontera enheten från skrivbordet.

Ikonerna finns bara i $KDEDIR/share/icons eller $HOME/.kde/share/icons eller $HOME/.kde2/share/icons. För att använda ikoner som lagrats på andra platser, måste du antingen kopiera dem till en av de ovannämnda fasta platserna för KDE eller göra symboliska länkar.

Stöd för mushjul finns med i Qt™ 2.0 och senare, så KDE baserat på detta kommer automatiskt att stödja användning av musens hjul om systemet är riktigt inställt. Kontrollera att inställningarna av din X-Server stöder användning av mushjul om det inte fungerar.

KDE levereras med ett program som heter kstart. För att starta xterm på det andra skrivbordet och sedan aktivera det, använd: kstart --desktop 2 --activate --window "xterm" xterm.

Observera att väljaren --window är viktig. Den kräver ett argument som är ett reguljärt uttryck som motsvarar fönstret som inställningarna ska gälla.

Läs gärna kstart --help-all för fler magiska saker som kstart gör (det finns en hel del).

$HOME/Desktop. Du kan behöva uppdatera ditt skrivbord efter du har sparat dina filer.

Ja. Titta i "Handbok för K fönsterhanterare" efter listan på tillgängliga snabbtangenter.

Ja. Starta KDE:s inställningscentral och välj Handikappstöd->Snabbtangenter för att anpassa fönsterhanterarens inställningar, som maximera fönster, etc.

I många X Window System® grafiska användargränssnitt (GUI), tar minimeringsknappen (en liten punkt) bort fönstret som programmet kör i och skapar istället en ikon på skrivbordet. KDE gör inte det. Istället döljs fönstret när det minimeras (men programmet kör fortfarande).

Det finns några få sätt att komma åt “försvunna” fönster:

Under förutsättning att ditt fönster inte redan är maximerat, kan du klicka med vänster musknapp för att maximera helt, mittenknappen för att maximera vertikalt eller högerknappen för att maximera horisontellt.

När man “rullar upp” ett fönster döljer man allt utom namnlisten. Du kan göra detta genom att dubbelklicka på fönstrets namnlist.

Använd kommandot kstart. Som ett exempel, för att öppna Miniräknaren med alternativet “Behåll över andra”, använd:

% kstart --ontop kcalc

Använd väljaren --maximize för maximerade fönster, och använd väljaren --iconify för minimerade fönster. Du får en fullständig lista med väljare för kstart med kstart --help-all.

Högerklicka på katalogen, välj Egenskaper, klicka på den stora ikonen i dialogrutan som visas, och välj en annan ikon.

För att ändra ikonen som visas för alternativ i K-menyn använd Menyeditorn, som finns under Inställningar->Menyeditor.

I normalfall när du skriver in en webbadress som ftp://ftp.värddator.com, försöker Konqueror att göra en anonym inloggning till FTP-servern. Om du vill logga in som en särskild användare, skriv istället in webbadressen som ftp://användarnamn@ftp.värddator.com. Konqueror frågar efter ditt lösenord och ansluter till servern.

Högerklicka på hemikonen och välj Egenskaper. Under fliken Program hittar du förmodligen något som liknar kfmclient openProfile filemanagement; lägg bara till file:/var/du/vill med katalogen där du vill att Konqueror ska starta.

Högerklicka på filen och välj Byt namn eller tryck på snabbtangenten F2 när en fil är markerad.

I KDE 3.4 visas inte längre menyalternativet Ta bort som går förbi papperskorgen normalt. För att aktivera det, gå till Inställningar->Anpassa Konqueror och välj Uppträdande i ikonraden till vänster. Markera kryssrutan Visa menyalternativ för 'Ta bort' som förbigår papperskorgen.

För att anpassa filbindningar, ska du använda Inställningscentralen, och välja alternativet Filbindningar under kategorin KDE-komponenter.

Antag att den förvalda PDF-visaren nu är KGhostView, och att du skulle föredra att använda KPDF som visare. Du skriver helt enkelt in pdf i sökrutan längst upp i dialogrutan, markerar pdf i gruppen application och flyttar upp KPDF. Under fliken Inbäddning kan du också välja vilken komponent andra program använder för att visa filer (till exempel när filer visas i Konqueror, eller med Arks inbyggda visning).

Du måste försäkra dig om att inbäddningsinställningarna för inode/directory är riktiga:

De används av alla KDE-program (eftersom de är implementerade i KApplication och alla goda KDE-program skapar ett KApplication objekt innan de ens tittar på kommandoradens parametrar).

En standardrad för ett KDE-program ser ut så här: foo ... %i %m -caption \"%c\". Ganska förvirrande, men det har gjorts på det här sättet för att kunna lägga till gamla program som inte stöder KDE så enkelt som möjligt. När Konqueror kör raden ovan utökas kommandoraden till foo -icon någonting.png -miniicon någonting_mini.png -caption \"Foo\". Både ikonen och mini-ikonen samt "Foo" är egenskaper som definieras i .desktop-filen. Om ikonerna inte är definierade, får de namnet på den körbara filen foo.

På det här sättet kan en användare ändra det här med KMenuEdit för sina program. -caption är viktigt, eftersom ingen användare accepterar att menyvalet Editor kör något som heter kedit-0.9pl4-build47. Användaren förväntar sig istället ett fönster som heter Editor. Dessutom är de här namnen lokaliserade, dvs. en amerikansk användare startar CD-Player och får ett fönster som heter CD-Player medan en svensk användare startar CD-spelare och får ett fönster som heter CD-spelare.

Det enklaste sättet att göra det är att redigera Konquerors inställningsfil för hand. Lägg till följande rader i ~/.kde/share/config/konquerorrc:

[KonqMainWindow]
MenuBar=Disabled

När Konqueror startas om, ska menyraden vara dold.

Det är en ordlek med andra webbläsares namn. Efter navigatören (Navigator) och utforskaren (Explorer) kommer erövraren (Conqueror). Det stavas med K för att visa att det är en del av KDE. Namnändringen avlägsnar sig också från “kfm” (KDE:s filhanterare, Konquerors föregångare) som bara representerade filhantering.

Ja. Installera bara Qt™, kdelibs och kdebase, och starta Konqueror från din favoritfönsterhanterare. Det ska fungera utmärkt, men om det inte gör det (KDE-utvecklarna testar inte fallet ofta), rapportera det till http://bugs.kde.org och försök köra "kdeinit" innan du kör Konqueror, det hjälper oftast. Det här är förstås likadant för alla andra KDE-program.

Det finns ingen standard som säger att egenskapen ALT ska visas som ett verktygstips. Specifikationen anger att ALT ska visas istället för bilden, som för webbläsare enbart med textläge, som lynx eller w3m. Att missbruka egenskapen ALT är dåligt för handikappstöd. Verktygstips är tänkta att komma från egenskapen TITLE och det är implementerat i Konqueror.

Konqueror kan användas med HTTP- och FTP-proxyservrar. För att ställa in proxyservern i Konqueror, välj bara Inställningar->Anpassa Konqueror... i Konquerors menyrad och gå till fliken Proxyservrar.

För att importera bokmärken från en annan webbläsare till Konqueror, välj Bokmärken Redigera bokmärken och välj därefter Arkiv Importera i Bokmärkeseditorn. Välj därefter webbläsaren du vill importera bokmärken från. I dialogrutan Öppna, gå till platsen för katalogen eller filen där dina bokmärken finns, och klicka på Öppna.

Gå till Inställningar->Anpassa Konqueror... i Konqueror. Välj därefter Nätbeteende i ikonlistan. Markera kryssrutan intill Visa bara markerade bokmärken i bokmärkesverktygsraden under rubriken Bokmärken. Nu visas alternativet Visa i verktygsrad i bokmärkeseditorn vid klick med höger musknapp på en bokmärkespost eller i menyn Redigera när posten är markerad. Kataloger kan också visas i bokmärkesverktygsraden på i stort sett samma sätt.

Välj KonquerorInställningar->Anpassa Konqueror... i Konqueror, och välj därefter Webbläsarindentifikation. Förvald och särskild webbläsaridentifikation kan ställas in här.

Att Konqueror laddar webbsidor långsamt beror ofta på DNS-servrar med felaktigt stöd för IPv6. Genom att lägga till följande i /etc/profile eller något annat skript som körs vid inloggning bör lösa problemet

export KDE_NO_IPV6=true

setenv KDE_NO_IPV6 true

Välj Inställningar->Anpassa Konqueror... i Konquerors menyrad, och välj sedan Java och Javaskript. Ställ in Sökväg till körbar Java riktigt. Om det inte fungerar så titta i Konqueror + Java HOWTO.

Konqueror har en ny 'smart' princip för Javaskript popuppfönster. Välj Inställningar->Anpassa Konqueror... i Konquerors huvudfönster, och därefter Java och Javaskript. Under fliken Javaskript och Allmän Javaskriptprincip välj alternativknappen Smart intill Öppna nya fönster:.

Försäkra dig om att du har aktiverat Javaskript, och att förvald policy för Javaskript webbfönster är inställt till Fråga eller Tillåt. Smart policy är inte alltid tillräckligt för vissa banker. Många banker kräver också Java™-stöd. Du kan hitta mer hjälp om hur det här aktiveras på http://www.konqueror.org/.

Ja, du kan ställa in Konqueror att använda vilken giltig CSS-stilmall som helst för att filtrera webbinnehåll eller förbättra handikappstöd. Klicka helt enkelt på Inställningar->Anpassa Konqueror... i Konquerors huvudfönster och välj Stilmallar. Välj alternativknappen Använd användardefinierad stilmall och bläddra till platsen stilmallen som du vill använda finns. Som ett alternativ kan du välja Använd stilmall för handikappstöd definierad under fliken "Egen" och ange dina egna alternativ.

Ett exempel på CSS-regler som implementerar blockering av reklam finns på http://www.mozilla.org/support/firefox/adblock.

Med den senaste versionen av X.org kan problem uppstå med flash-insticksprogrammet om utökningen Composite är laddad. Försök att inaktivera utökningen Composite, och se om normal funktion hos flash återställs.

Det beror på att du inte aktiverade stöd för GIF i Qt™. Se Fråga: 4.20 för fler detaljer.

Du måste försäkra dig om att inbäddningsinställningarna för MIME-typen text/html är riktiga:

Det finns två sätt att välja språket som KDE använder för att visa meddelanden:

Ja, du kan anpassa detta i KDE:s inställningscentral med dialogrutan Handikappstöd Tangentbordslayout.

Först måste du byta till “xdm runlevel” (runlevel 5 på Red Hat® och SuSE®-system) genom att redigera din /etc/inittab-fil. I den här filen ska det finnas en rad som lyder id:3:initdefault:. Ändra den till id:5:initdefault:. Gå därefter till slutet på filen, kommentera bort följande rad: x:5:respawn:/usr/bin/X11/xdm -nodaemon och ersätt den med x:5:respawn:/opt/kde/bin/kdm -nodaemon.

För att låta ändringarna få effekt omedelbart, skriv init 5 (för Red Hat®-system) på kommandoraden.

För FreeBSD, måste du redigera filen /etc/ttys och ändra en av raderna som liknar

ttyv8   "/usr/X11R6/bin/xdm -nodaemon"  xterm   off secure

Starta KDE:s inställningscentral och välj Skrivbord->Beteende. Du kan nu välja det beteende som klickningar på skrivbordet ger. För att visa K-menyn med ett enkelt klick med vänster musknapp, ändra posten med texten Vänster musknapp till Programmeny.

Titta på http://kde.themes.org/ eller http://www.kde-look.org.

Om du använder Konqueror, gör så här istället: öppna först ett Konqueror-fönster och välj Inställningar->Anpassa Konqueror, och därefter Filbindingar. Leta rätt på typen du vill ändra (t.ex. text/english eller image/gif), klicka med höger musknapp, välj fliken Allmänt, och ställ in önskad ordning av program till vad du vill.

Inloggningshanterarna xdm och kdm kör inte ett inloggningsskal, så .profile, .bash_profile, etc. körs inte. När användaren loggar in, kör xdm Xstartup som root och sedan Xsession som användare. Därför är det normala förfarandet att lägga till satser i Xsession för att köra användarprofilen. Redigera dina Xsession- och .xsession-filer.

Du måste installera stöd för TrueType®-teckensnitt i X Window System®. Ta en titt på x.themes.org för att hämta teckensnitten, och xfsft: stöd för TrueType®-teckensnitt i X11 eller X-TrueType® server projektets hemsida för att hämta en teckensnittserver.

Om du har en uppsättning med TrueType®-teckensnitt från Microsoft® Windows®, redigera filen XF86Config för att hämta teckensnitten från fonts-katalogen. Tala sedan bara om för KDE att de nya teckensnitten ska användas med verktyget för att hantera teckensnitt.

Ja och nej. För detaljer titta här: http://www.koffice.org/kword/euro.php.

Det finns många sätt att göra det. Om det du vill är att köra några skript som ställer in miljövariabler (till exempel för att starta gpg-agent, ssh-agent med flera), kan du lägga skripten i $KDEHOME/env/ och försäkra dig om att namnen slutar med .sh. $KDEHOME är oftast en katalog som heter .kde (observera punkten i början) i din hemkatalog. Om du vill att skript ska köras för alla användare av KDE, kan du lägga dem under $KDEDIR/env/, där $KDEDIR är prefixet som användes då KDE installerades (du kan ta reda på det genom att använda kommandot kde-config --prefix).

Om du vill starta ett program efter KDE har startat, kanske du vill använda katalogen Autostart. För att lägga till poster i katalogen Autostart:

För att göra det möjligt för mer än en användare att samtidigt logga in på samma dator (som ibland kallas “snabbyte av användare”), måste du tala om för programmet som loggar in dig att det kan använda mer än en session (eller med terminologin i X Window System®, “skärm”) samtidigt.

I KDE kallas programmet kdm, vilken betyder “KDE:s skärmhanterare”. Om du inte använder kdm som inloggningsskärm måste du titta i dokumentationen för din programvara hur man åstadkommer flera sessioner.

Normalt ställs det här in automatiskt vid installation om kdm stöder virtuella terminaler på ditt system (för närvarande bara Linux). Om det inte ställts in automatiskt, titta i kdm:s handbok, under avsnittet Ange en permanent X-Server. Efter att kdmrc har ändrats, måste du låta kdm få reda på ändringen. Kör bara kommandot killall -HUP kdm.

Många KDE-användare rapporterar problem med att använda KPPP. Men innan du klagar på KPPP, försäkra dig om att du redan har kontrollerat följande:

KPPP-dokumentationen kan kommas åt med KDE:s hjälpcentral. Sist men inte minst, KPPP:s hemsida finns på http://ktown.kde.org/~kppp/.

Om du fortfarande har problem nu, kanske det här kan hjälpa dig att lösa dem:

KMail har sin egen hemsida på http://kmail.kde.org där ett dokument med vanliga frågor (FAQ) finns tillgängligt.

För att kontrollera att ljud fungerar oberoende av aRts, försäkra dig om att artsd inte kör, och spela därefter ljud via XMMS eller något annat multimediaprogram som inte ingår i KDE. Om det programmet inte spelar ljud, är din allmänna ljudinställning troligen felaktig och det är inte ett problem i KDE.

Försök att spela ljud med artsplay /sökväg/till/en/ljudfil. Försök olika format: ogg, mp3 och wav. Eventuella felmeddelanden här kan vara användbara för att peka i rätt riktning.

Försök att ställa in aRts utmatningsmetod till OSS. Gå till Ljud och multimedia->Ljudsystem i inställningscentralen. Välj Open Sound System för Välj ljudenhet under fliken Hårdvara. Om du kör Alsa används emulering av OSS, vilket kan ge bättre eller sämre resultat.

Att köra artsd -l 0 i en terminal ger dig en stor mängd felsökningsutmatning, där en del kan hjälpa dig att diagnostisera problemet. Att försök detta i samband med användning av artsplay i en annan terminal kan ge rikligt med information. Om en instans av artsd redan kör, avsluta den med artsshell terminate.

Med antagandet att du har installerat aRts riktigt och fortfarande har de avkodare installerade som föregående KDE-installation behövde, är det stor möjlighet att det här är ett litet problem med din knotifyrc. För att bekräfta det, försök skapa en helt ny användare, och se om systemunderrättelser fungerar med det nya kontot. Om de gör det, försök flytta din $KDEHOME/share/config/knotifyrc ur vägen för den ursprungliga användaren, och se om det löser problemet.

Starta KDE:s inställningscentral och avmarkera rutan Använd färger för program utanför KDE under Utseende och teman Färger och tryck sedan på Verkställ.

Om du använder KDE 3.3 eller senare, använd Inställningscentralen och gå till sidan KDE-komponenter->Komponentväljare. Välj Webbläsning i listan till vänster, välj därefter Öppna webbadresser med http och https i följande webbläsare: och skriv in webbläsarens namn (t.ex. mozilla, firefox, opera etc.) i rutan.

Det enklaste sättet att åstadkomma det är att ladda ner och kompilera temahanteraren gtk-qt från http://www.freedesktop.org/Software/gtk-qt. Temahanteraren gör att GTK-program ser ut som komponentstilen i KDE genom att anropa funktioner från Qt™ istället för att själv rita upp stilen. Så snart temahanteraren har installerats, finns det en modul i inställningscentralen under Utseende och teman->GTK styles and fonts.

Lycka till! Koden för Qt™ Mozilla finns i Mozillas CVS, och är inte ännu särskilt stabil. För att använda den måste du hämta Mozilla från CVS enligt följande instruktioner: http://www.mozilla.org/cvs.html. Konfigurera därefter antingen Mozilla eller webbläsaren Firefox med --enable-default-toolkit=qt förutom eventuella andra väljare som du vill aktivera. Ytterligare instruktioner om hur man bygger Mozilla finns här.

Ta fram fönstret Kör kommando (normalt Alt+F2) och skriv:

Du kan också skriva in något av dessa i textrutan Plats i Konqueror.

Eller kan du använda KDE:s hjälpcentral om du använder KDE 2. Starta KDE:s hjälpcentral genom att klicka på ikonen (den blåa boken med en gul nyckel) i verktygsraden. När programmet KDE:s hjälpcentral har laddats, visar den vänstra avdelningen en post som heter Unix manualsidor. Klicka en gång på den här posten, och du kan bläddra igenom alla manualsidor som är installerade på ditt system.

För att flytta ett fönster, använd Alt+vänster musknapp. Alt+höger musknapp ändrar fönstrets storlek. Sist men inte minst, Alt+mittenknappen höjer eller sänker fönstret. Programmet KDE:s inställningscentral gör det möjligt att ändra de här musinställningarna.

Det finns en standardtangentkombination (Ctrl+Alt+Esc) som resulterar i en markör som ser ut som en dödskalle med benknotor. Klicka med den här markören på ett fönster för att ta bort det. Snabbtangenter kan visas och ändras med KDE:s inställningscentral.

Den här sortens låsningar brukar uppstå om ett program låser sig medan det har en så kallad “mus/tangentbordsgripning”. Om det händer, kan du försöka välja en virtuell textkonsol med Ctrl+Alt+F1 och logga in. Du får en lista med processer som kör med följande kommando:

        ps -aux | more

Genom att döda processen som har musgripningen, vaknar skrivbordet till liv igen. Tyvärr kan du inte se vilken process det är, så du måste ta reda på det genom att prova och se vad som händer. För att döda en process, använd:

        kill -9 pid

Där pid är processens identifikation, det första talet på varje rad som rapporteras av ps -aux.

Du kan byta tillbaka till skrivbordet med Ctrl+Alt+F7 (eller F8 till F9 beroende på operativsystemet) för att se om allt fungerar igen. När du trycker på Alt+Tab, bör du få svar från fönsterhanteraren. Om inte, måste du gå tillbaka till textkonsolen och försöka döda en annan process.

Bra kandidater att döda är: Programmet du arbetade med, Kicker, Klipper och KDesktop.

Ja! En spännande ny funktion i KDE 3.4 är stöd för den nya sammansättningutökningen i X. Den tillåter effekter som genomskinlighet och bakgrundsskuggor för alla fönster, enkelt inställningsbara via KWins inställningsdialogruta. Det kräver att du använder X.org version 6.8.0 eller senare och har:

Section "Extensions"
Option  "Composite" "Enable"
EndSection

Section "Device"
    Identifier  "nvidia-fx5200"
    Driver      "nvidia"
    Option      "RenderAccel" "true"

Använd KMenuEdit. För att komma åt det använd höger musknapp på K-knappen och välj Menyeditor.

Ja, och det är inget annat än din favorit bland filhanterare, Konqueror. Du kan dra och släppa fjärrfiler på lokala kataloger.

Klicka på K-knappen och välj Logga ut. Dessutom, om du högerklickar på ett tomt område på skrivbordet, visas en meny som innehåller logga ut som ett av valen.

KOrn klarar av jobbet. Om du inte är ansluten, finns den bara där (på tomgång).

Vi rekommenderar att du alltid använder den senaste stabila versionen. Om du inte gör det, kommer det troligen att vara svårt att få svar på dina frågor. Om du har ett problem med en gammal version, är svaret troligen “Uppdatera och försök igen”. Observera att säkerhetsproblem också ibland fixas av nya versioner.

Den enklaste metoden är att använda din mus:

För mer information om att klippa ut och klistra in i KDE, se handboken för Klipper, som kan kommas åt genom att skriva help:/klipper i Konquerors adressrad.

Klicka på K-knappen och välj System->Programfinnaren.

Det betyder Concurrent Versions System. Det är ett versionshanteringssystem baserat på RCS (Revision Control System), men ger mer funktionalitet. Det används för att underhålla källkod som är under utveckling. Det hanterar flera versioner av saker (praktiskt om du tog sönder någonting och måste gå tillbaka och hämta en fungerande gammal version), och låter människor hämta den senaste källkoden över nätet eller till och med uppdatera med nya saker om de har behörighet. Det är också öppen kod (du kan betala för stöd om du vill), och eftersom det är fritt är det systemet som föredras av människor som skriver mer fri programvara, som KDE.

Ja, du måste ha en flerskärms X-server (t ex MetroX eller XFree86 4.0 och senare) och KDE >= 2.2.1

Du måste uppdatera till XFree86 4.2.0 för att detta ska fungera på ett korrekt sätt.

Kör igång KDE:s inställningscentral. Den visar en informationsskärm som innehåller KDE:s version. KDE-versionen finns också med i programmens dialogruta Om.

Ta en titt på http://artist.kde.org. Det finns också en mer informell gemenskap med KDE-relaterade grafiker och grafik på http://kde-look.org.

Du kan vilja prenumerera på de olika tillgängliga e-postlistorna för KDE, särskilt kde-cvs, som listar alla arkiveringar som görs i KDE:s CVS-arkiv. Kontrollera http://lists.kde.org om du vill läsa utan att prenumerera.

Qt™ är ett C++-baserat klassbibliotek för att bygga användargränssnitt. Det innehåller många hjälpklasser som strängklasser och klasser för att hantera in- och utmatning. Det tillhandahåller de flesta grafikkomponenter som du ser i ett KDE-program: menyer, knappar, etc. Qt™ är ett flerplattformsbibliotek som gör att du kan skriva kod som kompilerar både på UNIX®-system och Windows®. Du kan ta reda på mer om Qt™ på http://www.trolltech.com.

Qt™ är ett mycket avancerad verktygslåda som tillhandahåller allt som behövs för att bygga ett modern användargränssnitt. Qt™ är skrivet i C++, och gör det därför möjligt att använda objektorienterad utveckling som garanterar effektivitet och återanvändning av kod i ett projekt av KDE:s storlek och omfattning. Enligt vår mening finns det ingen bättre verktygslåda tillgänglig för UNIX®-system och det skulle ha varit ett stort misstag att försöka bygga KDE med något annat än det bästa.

Det finns ett stort antal tillgängliga verktygslådor. För att få ett konsekvent användargränssnitt och hålla resursanvändning av t ex minne på ett minimum, kan KDE bara använda en av dem. Qt™ valdes av anledningarna som nämns ovan.

Det är fritt! Från 4:e september, 2000, licensierades version 2.2 av Qt™-biblioteken med GPL, på så sätt uppfylls alla aspekter av “fri programvara”.

Du kan använda KDE:s bibliotek för att skriva programvara med “kommersiell och begränsad källkod” samt “kommersiell och öppen källkod”. Om du skriver öppen programvara kan du använda Qt™:s fria version. Men om du skriver programvara med begränsad källkod får du inte längre använda Qt™:s fria version, utan måste köpa Qt™:s professionella version från Troll Tech.

Om du vill ha mer information, kontakta Troll Tech direkt.

KDE:s hemsida finns på http://www.kde.org. Om du föredrar en lokal spegelserver, finns det flera att välja på. En uppdaterad lista på spegelwebbsidor sorterade efter plats, finner du på http://www.kde.org/mirrors/web.php.

Jo, det finns flera e-postlistor för KDE. Varje lista fokuserar på olika aspekter av KDE. En del är för utvecklare, så vi behandlar inte dem i detalj. Några av de viktigaste listorna som användare kan vara intresserade av är:

Titta på http://www.kde.org/mailinglists/ för den fullständiga listan av tillgängliga e-postlistor.

Observera att det inte är en bra idé att ställa frågor som redan är besvarade i det här dokumentet.

För att börja prenumerera, skicka e-post till list-request, det vill säga:

E-postmeddelandet måste innehålla subscribe din_epost_adress i rubriken.

För att sluta prenumerera, skicka e-post till list-request, det vill säga:

E-postmeddelandet måste innehålla unsubscribe din_epost_adress i rubriken.

Det finns också en fullständig lista av alla KDE-relaterade e-postlistor, och ett webbgränssnitt för att börja och sluta prenumerera på http://master.kde.org/mailman/listinfo.

Ja, det finns ett sökbart arkiv för e-postlistor som tillhandahålls av Progressive Computer Concepts. Webbadressen är http://lists.kde.org. Där ser du en katalog med alla e-postlistor. Observera att du bara kan göra en sökning på ämne eller författare på den här nivån. Du hittar förmodligen inte det du söker med den här sortens sökning.

För att söka i artikeltexten måste du gå in i en av e-postlistorna. Klicka bara på mappen där du vill söka (t.ex. “kde” eller “kde-devel”) och menyn vid sökrutan ställs automatiskt in på artikelsökning (“Body”). För att vara noggrann bör du nog söka i mapparna “kde”, “kde-linux” och “kde-devel”.

Ja, det finns det! Den finns på comp.windows.x.kde. Dessutom finns det också en tysk diskussionsgrupp på de.alt.comp.kde. Observera att det inte är en bra idé att ställa frågor som redan är besvarade i det här dokumentet.

Ja. Här är en lista på dem:

Läs programmets dokumentation och vanliga frågor. Det finns en rik KDE-dokumentation tillgänglig både i hjälpcentralen och på Internet. Mycket tid och ansträngning har används för att ta fram denna dokumentation, och ofta finns svaret på din fråga i den. KDE:s allmänna användarhandbok hittar du genom att skriva help:/userguide i Konquerors adressrad.

Sök på webben. Oftast kan en sökning på Google efter ett särskilt felmeddelande, eller en sökning i e-postlistornas arkiv, leda till en lösning på ditt problem.

Försök och se vad som händer. Titta igenom programmets alla alternativ, läs Vad är det här? och verktygstips för de du inte är säker på. Om du verkligen är osäker på ett alternativ, spara först data och försök därefter med det. Under förutsättning att du använder lite sunt förnuft, är det mycket liten risk att du förstör någonting genom att klicka på knappar.

Framför allt, var inte lat. Om du visar andra som du frågar att du klarar av att felsöka och forska på ett logiskt sätt, visar du dem att du är en vettig person som är värd deras tid att hjälpa. Det är ditt problem och inte deras, så du måste göra grundjobbet. Spara så mycket tid som möjligt åt de som hjälper dig, de är upptagna personer.

Oftast är den bästa platsen att ställa en fråga på IRC-kanalerna och e-postlistorna som är tillägnade användarfrågor. Skicka inte enkla frågor om hur KDE används till kanalerna och e-postlistorna för utveckling, de är till för tekniska diskussioner. Några bra platser är #kde på irc.freenode.net, och e-postlistan KDE.

Försök att formulera dina frågor på ett sätt som ger mesta möjliga information, och är artigt och belevat. Fråga inte om du får fråga, utan fråga direkt.

F: KDE är dålig, det är långsamt

är inte en fråga som troligen ger dig ett användbart svar. Den ger ingen användbar information om hur problemet kan felsökas, och börjar med att attackera programvaran på ett sätt som inte är produktivt.

F: Efter att ha uppgraderat KDE på Slackware Linux® från version 3.2.3 till 3.3.2 med källkod, har jag märkt att det är riktigt långsamt. Ibland tar program upp till 20 sekunder att starta. Jag använder samma gamla användarinställning som med tidigare version, och jag har försökt som en ny användare. Jag kan inte hitta något om detta på e-postlistorna eller med en sökning på Google. Kan någon peka på information som kan vara till hjälp?

Den här frågan är artig, innehåller information som hjälper andra att felsöka problemet och visar de som hjälper dig vilka utvägar du redan har försökt med.

Anta inte automatiskt att felet beror på KDE. Betrakta det som ditt fel, annars irriterar du snabbt andra, om det verkligen visar sig vara ditt problem och inte bero på KDE.

Använd ett klart språk med riktig stavning. Se upp för tvetydigheter och försäkra dig om att du tänker på vad du vill säga innan du skriver det. Om du blir tillfrågad om ett förtydligande, ge det så bra du kan. KDE är ett projekt där många av användarna och utvecklarna inte har engelska som modersmål, och om du inte använder riktigt engelska, kan missförstånd uppstå. Använd språk lämpligt för kanalen eller e-postlistan du deltar i. Om du inte gör det, ignoreras kanske ditt meddelande av de som skulle ha kunnat hjälpa dig eftersom det inte använder ett språk som de förstår.

Inkludera all information som kan vara relevant, även om du inte är säker. Har du uppgraderat annan programvara eller hårdvara på datorn, i synnerhet nya systembibliotek eller en ny kärna? Det är saker som kan påverka hur KDE fungerar. Även om du inte kan se en länk, kanske någon annan kan det.

Gör inga omskrivningar av felmeddelanden. Klistra in det exakta felet, men om det är mer än en rad eller två klistra inte in dem direkt på en IRC-kanal. Använd en inklistringstjänst som http://www.rafb.net/paste. Om du måste skriva in dem för hand, försäkra dig om att du gör det 100 % riktigt. Om du tillhandahåller felaktig information, kan andra inte hjälpa dig lika lätt.

Följ upp med din lösning. Tala om för oss om den fungerade, eller om du har löst problemet själv under tiden. Det hjälper oss att veta säkert om vår lösning fungerade, och hjälper andra användare som kanske själva söker i e-postlistornas arkiv efter en lösning på problemet.

Om du får höra att “Google vet” eller “Google är din vän” är det troligt att du inte har följt råden ovan. Du har inte gjort några efterforskningar, och lösningen är troligen något som de som hjälper dig mycket väl vet är lätt att hitta. När du får en länk till vanliga frågor eller en användarhandbok, svara aldrig “Nej, jag vill inte behöva läsa det här. Jag vill att du bara talar om svaret för mig”. Det är mycket oartigt. Om du inte kan anstränga dig nog för att läsa ett dokument, vad finns det då för anledning för den som hjälper dig att använda sin tid och anstränga sig att hjälpa dig? Om du blir tillsagd att använda Google, acceptera det utan klagan och gör det.

KDE är ett fritt programvaruprojekt som lever på frivilliga insatser. Alla uppmuntras medverka i KDE. Inte bara programmerare är välkomna. Det finns mängder av sätt som du kan hjälpa till att förbättra KDE på:

Det finns flera ställen att leta efter mer information om du vill bli delaktig i utvecklingen. Det första steget är att börja prenumerera på några av e-postlistorna. Du kommer snart att se något som kan förbättras eller läggas till.

Det finns ett felspårningssystem tillgängligt på http://bugs.kde.org. Systemet har en guide för att skicka in nya felrapporter och en lista på alla kända fel.

Det enklaste sättet att skicka in en felrapport är att välja Hjälp->Rapportera fel... i menyraden för programmet med felet. Detta öppnar en liten dialogruta med en länk till felspårningssystemet. Försäkra dig om att du följer instruktionerna i felrapportguiden.

Alla uppmuntras att utveckla programvara för KDE. Vad du ska göra först beror mycket på din erfarenhet, t.ex. om du redan har lärt dig C++ eller har erfarenhet av Qt™-verktygslådan och så vidare.

För att börja med KDE-programmering, behöver du ett antal grundläggande verktyg: automake, autoconf, och egcs. Du bör titta på http://developer.kde.org/ för fler tips.

En annan utmärkt resurs för att lära sig KDE-programmering är Qt™:s handledningar. Dessa installeras tillsammans med Qt™. För att titta på dem, öppna $QTDIR/doc/html/index.html i Konqueror och lägg till ett bokmärke. Handledningarna finns i avsnittet "Using Qt". Källkoden för varje lektion finns i katalogen $QTDIR/tutorial.

Det finns i alla fall en sak som alla som är intresserade av att programmera för KDE bör göra: prenumerera på utvecklarnas e-postlista. För att börja prenumerera måste du skicka e-post till kde-devel-request@kde.org med rubriken subscribe din_epost_adress.

KDE-projektet använder SVN för att utveckla de centrala delarna av programvaran. Ofta, när du har ändrat en av delarna (t.ex. rättat ett fel), och du vill arkivera den här ändringen, är det bästa sättet att skapa en programfix med en aktuell version och skicka den här programfixen till utvecklaren/underhållaren av respektive program.

Om du gör det här mer eller mindre regelbundet, finns instruktioner om hur man får skrivåtkomst till SVN-arkivet här: http://developer.kde.org/documentation/other/developer-faq.html#q1.8. Men var medveten om att fler användare gör åtkomst till SVN långsammare för alla utvecklare, så vi vill hålla antalet människor med direktåtkomst till SVN rimligt få. Men fråga gärna!

Ja. Instruktioner om hur man får anonym läsbehörighet till SVN finns här: http://developer.kde.org/source/anonsvn.html.

Nej, för närvarande finns inga anonyma SVN-spegelplatser för KDE. Om du är intresserad av att skapa en, kontakta gärna (sysadmin AT kde.org).

Gå och leta runt på hemsidan för KDE:s översättare och dokumentation för att se om ditt program redan är översatt (de flesta är det). Annars hittar du information där om hur du kan göra det själv.