Handbok Kate
Copyright © 2000, 2001 Seth Rothberg
Copyright © 2002, 2003, 2005 Anders Lund
Copyright © 2005 Dominik Haumann
Härmed ges tillåtelse att kopiera, distribuera och/eller ändra detta dokument under villkoren i GNU Free Documentation License, Version 1.1 eller någon senare version publicerad av Free Software Foundation; utan invarianta avsnitt, utan framsidestexter och utan baksidestexter. En kopia av licensen inkluderas i avsnittet som heter "GNU Free Documentation License".
Kate är en texteditor för programmerare, som kräver KDE 2.2 eller senare.
Denna handbok gäller för Kate version 2.5.0
Innehållsförteckning
Exempelförteckning
Välkommen till Kate, en texteditor för programmerare som levereras med KDE 2.2 eller senare. Några av finesserna med Kate är inställbar syntaxbelysning för programmeringsspråk som C, C++, HTML och bash-skript, möjlighet att skapa och underhålla projekt, hantera flera öppna dokument (multiple document interface) (MDI) och en inbyggd terminalemulator.
Men Kate är mer än en editor för programmerare. Möjligheten att öppna flera filer samtidigt gör den lämplig för redigering av inställningsfiler i tex UNIX®-system. Denna text är skriven med Kate.
Redigering av den här handbokens engelska version...
Har du använt en texteditor tidigare kommer du inte få några problem med Kate. I nästa två avsnitt, Starta Kate och Arbeta med Kate kommer vi visa dig allt du behöver för att snabbt komma igång.
Du kan starta Kate från eller från kommandoraden.
Öppna KDE:s programmeny genom att klicka på den stora K-ikonen längst ner till vänster på skärmen. Då kommer att dyka upp. Flytta pekaren uppåt till menyalternativet ->. En lista med tillgängliga editorer visas. Välj .
Om du inte ställer in Kate att låta bli, så laddas de sista filerna som du redigerade. Se Anpassa Kate för att lära dig hur den här funktionen aktiveras och stängs av.
Du kan starta Kate genom att skriva dess namn på kommandoraden. Om du anger ett filnamn, som i exemplet nedan, kommer det att öppna eller skapa den här filen.
%kateminfil.txt
Om du har en aktiv anslutning och behörigheter, kan du dra fördel av KDE:s nätverkstransparens för att öppna filer på Internet.
%kateftp://ftp.kde.org/pub/kde/README_FIRST
Kate godtar följande argument på kommandoraden:
kate --helpVisar de mest grundläggande alternativen som är tillgängliga från kommandoraden.
kate --help-qtVisar argumenten tillgängliga för att ändra hur Kate samarbetar med Qt™.
kate --help-kdeVisar argumenten tillgängliga för att ändra hur Kate samarbetar med KDE.
kate -s --start namnStartar Kate med sessionen namn. Sessionen skapas om den inte redan finns. Om en instans av Kate som kör den angivna sessionen finns, laddas angivna filer i den instansen. När det används med väljaren --use, används också en instans som kör den här sessionen.
kate -u --use webbadressGör att Kate använder en befintlig instans om det finns någon. Om du vill att alla dokument ska öppnas i en instans av Kate, kan du lägga till den här väljaren i det förvalda kommandot i din inställning av KDE-program, samt skapa ett skalalias i kommandotolken om det stöds.
kate -p --pid processidentifierareÅteranvänder bara en instans med den angivna processidentifikationen (PID). Används med väljaren --use.
kate --encoding kodning webbadressAnvänder angiven kodning för dokumentet.
kate --line rad webbadressGår till angiven rad efter att dokumentet har öppnats.
kate --column kolumn webbadressGår till angiven kolumn efter att dokumentet har öppnats.
kate --stdinLäser dokumentets innehåll från standardinmatningen. Det liknar den vanliga väljaren - som används av många kommandoradsprogram, och låter dig skicka utdata från ett kommando till Kate via en rörledning.
kate --tempfileFrån Kate 2.5.1 stöds den här standardväljaren i KDE. När den används, behandlas angivna filer som tillfälliga filer och tas bort (om de är lokala filer och du har tillräckliga rättigheter) när de stängs, om de inte har ändrats sedan de öppnades.
kate --help-allVisar alla kommandoradsväljare.
kate --authorVisar Kates upphovsmän i terminalfönstret.
kate -v --versionAnger versionsinformation för Qt™, KDE och Kate.
kate --licenseVisar licensinformation.
Snabbstart visar dig hur enkelt du kan göra inställningar med fyra enkla alternativ ställa in flera kraftfulla funktioner i Kate. Snabbtangenter visar några förvalda snabbtangentgenvägar för de som inte kan eller vill använda musen.
Det här kapitlet beskriver några av alternativen på menyn så att du snabbt kan få Kate att fungera som du vill.
När du startar Kate för första gången, kommer du att se två fönster med vit bakgrund. Över de två fönstren finns en verktygsrad med de vanliga ikonerna. Och ovanför den, en menyrad.
Fönstret till vänster är en sidorad. Det kombinerar dokumentfönstret och filsystembläddraren. Byt mellan de två genom att klicka på flikarna till vänster i fönstret.
Om du har startat Kate med en fil, kommer fönstret till höger att visa filen du redigerar och dokumenten i sidoraden kommer att visa filens namn. Använd filsystembläddraren för att öppna filer.
Du kan visa eller dölja dokumentfönstret och filsystembläddraren i menyn +. Menyn ger dig ditt första intryck av hur kraftfullt och anpassningsbart Kate är. I det här avsnittet tittar vi på tre alternativ:
Visar eller döljer dokument. Om dokumentfönstret/filsystembläddraren inte visas, startar Kate sidoraden som ett separat, odockat, fönster. För att docka fönstret, ta tag i de två tunna parallella linjerna ovanför flikarna genom att klicka på dem med vänster musknapp och hålla nere knappen. Dra fönstret till Kates redigeringsfönster och släpp vänsterknappen när du har placerat dokumentfönstret/filsystembläddraren som du föredrar.
Om du har lyckats ta tag i de två parallella linjerna ändras din musmarkör till två korsande pilar medan du drar.
Visar eller döljer filsystembläddraren. Detta menyval är samma som med en skillnad: När visa väljes startas fönstret med filsystembläddraren överst.
Visar eller döljer en terminal i nedre delen av Kates fönster. Med andra ord får du en kommandorad inbäddad i programmet.
Många av snabbtangenterna i Kate är konfigurerbara i menyn Inställningar. Vanligtvis har Kate följande snabbtangenter.
Infoga | Skiftar mellan lägena Infoga och Skriv över. I läget Infoga kommer editorn att infoga skrivna tecken i texten och skjuta tidigare inskriven data åt höger om textmarkören. Läget Skriv över gör att varje tecken som skrivs in eliminerar det nuvarande tecknet. |
Vänsterpil | Flyttar markören ett tecken till vänster |
Högerpil | Flyttar markören ett tecken till höger |
Uppåtpil | Flyttar markören en rad upp |
Neråtpil | Flyttar markören en rad ner |
Page Up | Flyttar markören upp en sida |
Page Down | Flyttar markören ned en sida |
Backsteg | Raderar tecknet till vänster om markören |
Hem | Flyttar markören till början av raden |
End | Flyttar markören till slutet på raden |
Ta bort | Ta bort tecknet till höger om markören (eller eventuellt vald text) |
Skift+vänsterpil | Markerar ett tecken till vänster |
Skift+högerpil | Markerar ett tecken till höger |
F1 | Hjälp |
Skift+F1 | |
Ctrl+F | |
F3 | |
Ctrl+B | Skapar ett Bokmärke |
Ctrl+C | Kopiera den markerade texten till klippbordet. |
Ctrl+N | Nytt dokument |
Ctrl+P | |
Ctrl+Q | Avslutar - Stänger aktuell editor |
Ctrl+R | |
Ctrl+S | Sparar filen. |
Ctrl+V | Klistra in. |
Ctrl+X | Raderar markerad text och kopierar den till klippbordet. |
Ctrl+Z | |
Ctrl+Skift+Z |
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Sessioner är sättet som Kate använder för att låta dig hantera mer än en lista med filer och inställning av det grafiska gränssnittet. Du kan ha hur många namngivna sessioner som du vill, och du kan använda namnlösa eller anonyma sessioner för filer som du bara vill använda en gång. För närvarande kan Kate spara listan med öppna filer, och den allmänna fönsterinställningen i sessionen. Framtida versioner av Kate kan komma att lägga till fler funktioner som kan sparas i sessioner. Med introduktionen av sessioner låter Kate dig också öppna hur många instanser av programmet som helst, istället för bara en som tidigare var det normala beteendet.
Sessioner stöds i tre områden:
Kommandoradsväljare som låter dig välja och starta sessioner när du startar Kate från kommandoraden.
Menyn Sessioner som låter dig byta, spara, starta och hantera dina sessioner.
Inställningsalternativ som låter dig bestämma hur sessioner i allmänhet ska bete sig.
När en ny session startas, laddas inställningen för det grafiska användargränssnittet Förvald session. För att spara fönsterinställningen i den förvalda sessionen, måste du aktivera att fönsterinställningar sparas på inställningssidan för sessioner i inställningsdialogrutan, och därefter ladda förvald session, ställa in fönstret som önskas, och spara sessionen igen.
När en namngiven session laddas, visar Kate sessionsnamnet i början av fönstrets namnlist, som då har formen "Sessionsnamn: Dokumentnamn eller webbadress - Kate"
När filer öppnas från kommandoraden med --start eller om en session väljes med sessionsväljaren, laddas den angivna sessionen innan filerna som anges på kommandoraden. För att öppna filer från kommandoraden med en ny, namnlös session, ställ in Kate att normalt starta en ny session på inställningsdialogrutans sessionssida, eller använda namn--start med en tom sträng: ''.
Från Kate 2.5.1 exporteras processidentifikationen (PID) för den aktuella instansen till miljövariabeln KATE_PID. När filer öppnas från den inbyggda terminalen väljer Kate automatiskt den aktuella instansen om ingenting annat anges på kommandoraden.
När du vant dig vid att använda sessioner, kommer du förhoppningsvis att märka att de tillhandahåller ett mycket enkelt och effektivt verktyg för att arbeta i olika områden. Om du dock föredrar det gamla beteendet hos Kate (där en instans öppnar alla filer), kan du enkelt åstadkomma det genom att följa följande enkla strategi:
Få Kate att alltid starta med väljaren --use genom att lägga till den i kommandot i programinställningarna, och dessutom använda ett skalalias.
Anpassa Kate att ladda den senast använda sessionen vid start.
Anpassa Kate att spara fillistan när en session stängs.
Ladda den förvalda sessionen en gång
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Erbjuder detaljerad dokumentation av alla menykommandon, inställningsalternativ, verktyg, dialogrutor, insticksprogram etc., samt beskrivningar av Kates fönster, editorn och diverse koncept som används av programmet.
Tryck på F1 eller använd menyalternativet för att titta i den här handboken.
Vad är det här hjälp erbjuder omedelbar hjälp med enstaka element i grafiska fönster, som knappar och andra områden i fönster.
Vi försöker tillhandahålla Vad är det här hjälp för alla element som det är vettigt. Det är tillgängligt genom hela inställningsdialogrutan, samt i många andra dialogrutor.
För att använda Vad är det här hjälp, tryck på Skift-F1 eller använd menyalternativet -> för att aktivera Vad är det här läget. Markören ändras till en pil med ett frågetecken, och du kan nu klicka på vilket element som helst i fönstret för att läsa Vad är det här hjälpen för elementet, om den finns tillgänglig.
Vissa dialogrutor har en -knapp. Genom att trycka på den startas Hjälpcentralen, och öppnar motsvarande dokumentation.
Kate tillhandahåller inte (ännu!) något sätt att läsa dokumentrelaterad dokumentation. Beroende på filen som du redigera, kan du märka att den inbyggda terminalen är användbar för att visa relaterade UNIX® manualsidor, eller info-dokumentation, eller också så kan du använda
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Fönster, vy, dokument, ram, editor... Vad betyder de allihop i Kates terminologi, och hur får man ut så mycket som möjligt av dem? Det här kapitlet förklarar allt detta, och lite till.
Huvudfönstret i Kate är ett KDE standardprogramfönster, med tillägg av sidorader som innehåller verktygsvyer. Det har en menyrad med alla de vanliga menyerna, och några till, och en verktygsrad som ger tillgång till ofta använda kommandon.
Den viktigaste delen av fönstret är redigeringsområdet, som normalt visar en enda texteditorkomponent, där du kan arbeta med dokument.
Dockningsmöjligheterna i fönstret används för verktygsfönster:
Och möjligen andra verktygsvyer, som till exempel tillhandahålls av insticksprogram.
Verktygsvyer kan placeras i vilken sidorad som helst. För att flytta ett verktyg, högerklicka på dess sidoradsknapp och välj i menyn.
En verktygsvy kan markeras som permanent i sidoradens meny som visas med höger musknapp. Sidoraden kan innnehålla flera verktyg på en gång, så att när ett verktyg är permanent kan andra verktyg visas samtidigt.
Kate klarar av att ha mer än ett dokument öppet på samma gång, och också att dela redigeringsområdet i hur många rutor som helst, vilket fungerar på ett liknande sätt som till exempel Konqueror eller den populära texteditorn emacs. På det här sättet kan du titta på flera dokument samtidigt, eller flera instanser av samma dokument, vilket är praktiskt om ditt dokument till exempel innehåller definitioner längst upp som du ofta vill referera till. Eller du skulle kunna titta på en deklarationsfil för ett program i en ruta, medan du redigerar implementeringsfilen i en annan.
När ett dokument är tillgängligt i mer än en editor, så visas omedelbart ändringar i en editor också i de andra. Det här omfattar ändringar i texten, samt markering av texten. Sökoperationer eller förflyttning av markören visas bara i den nuvarande editorn.
Det är för närvarande inte möjligt att ha flera instanser av samma dokument öppna, på det sättet att en instans redigeras medan den andra inte gör det.
När editorn delas i två delar, delas den upp i två lika stora rutor, som båda visar det nuvarande dokumentet för editorn. Den nya rutan är längst ner (i fallet med en horisontell delning) eller till höger (för en vertikal delning). Den nya rutan får fokus, vilket visas med en liten grön punkt i rutan som har fokus.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Fillistan visar en lista med alla dokument som för närvarande är öppna i Kate. Ändrade filer har en liten diskettikon till vänster för att ange detta tillstånd.
Om två eller flera filer med samma namn (som finns i olika kataloger) är öppna, så läggs “<2>” till sist i namnet, och så vidare. Verktygstipset för filen visar hela namnet, inklusive sökvägen, och låter dig därmed välja den önskade filen.
För att visa ett dokument i fönstret som för närvarande är aktivt, klicka på dokumentnamnet i listan.
Du kan sortera listan på några olika sätt genom att högerklicka i den och välja i menyn . Alternativen är:
Listar dokumenten i ordningen de öppnats.
Listar dokumenten alfabetiskt enligt namn.
Listar dokumenten alfabetiskt enligt webbadress.
Dokumentlistan visar normalt historiken genom att skugga posterna för de senaste dokumenten med en bakgrundsfärg. Om dokumentet har redigerats, tonas extra färg in. Det senaste dokumentet har starkast färg, så att du lätt hittar dokumenten du arbetar med. Funktionen kan stängas av på sidan Dokumentlista i inställningsdialogrutan.
Den normala platsen i Kates fönster är till vänster om redigeringsområdet.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Filsystembläddraren är en katalogvy, som låter dig öppna filer i en katalog som visas i den nuvarande rutan.
Uppifrån och ner, består filsystembläddraren av följande delar:
Den här innehåller vanliga navigationsknappar:
Genom att trycka på den här gör att katalogvyn byter till din hemkatalog med kommandot cd.
Det här gör att katalogvyn byter till katalogen omedelbart ovanför den nuvarande med kommandot cd, om möjligt.
Gör att katalogvyn byter till katalogen som tidigare visades i historiken med kommandot cd. Knappen är inaktiv om det inte finns någon tidigare katalog.
Gör att katalogvyn byter till nästa katalog i historiken med kommandot cd. Knappen är inaktiv om det inte finns någon nästa katalog.
Den här knappen gör att katalogvyn byter till katalogen för det nuvarande aktiva dokumentet med kommandot cd, om möjligt. Knappen är inaktiv om det nuvarande dokumentet är en ny, osparad fil, eller om katalogen som den finns i inte kan bestämmas.
Här kan du skriva in sökvägen till katalogen som ska visas. Inmatningsrutan behåller en lista på de senast inskrivna sökvägarna. För att välja en, använd pilknappen till höger i fältet.
Inmatningsrutan har automatisk komplettering av kataloger. Kompletteringsmetoden kan anges via menyn som visas genom att klicka med höger musknapp på textfältet.
Det här är KDE:s standardkatalogvy.
Filterfältet låter dig skriva in ett filter för filerna som visas i katalogvyn. Filtret använder vanliga jokertecken, där mönster måste skiljas åt av blanktecken. Till exempel: *.cpp *.h *.moc.
För att visa alla filer, skriv in en ensam asterisk *.
Filterfältet sparar de senaste tio filtren mellan sessioner. För att använda ett, tryck på pilknappen till höger i fältet och välj önskad filtersträng.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Den inbyggda terminalemulatorn är en kopia av KDE:s Konsole terminalprogram, för bekväm användning. Den är tillgänglig via menyalternativet -> eller genom att trycka på tangenten F7, och får fokus så fort den visas. Dessutom, om alternativet Synkronisera konsollen med aktivt dokument är aktiverat, så byter den till katalogen för det nuvarande dokumentet med kommandot cd, om möjligt, när den visas, eller när det nuvarande dokumentet byts.
Den normala platsen i Kate:s fönster är längst ner, under redigeringsområdet.
Du kan anpassa terminalen, med menyn som visas med höger musknapp. För mer information, se handboken för Terminal.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
I menyn hittar du en undermeny som heter . Dessa verktyg startar externa program med data relaterad till det nuvarande dokumentet, till exempel dess webbadress, katalog, text eller markering.
Externa verktyg är användardefinierade. Du kan lägga till, redigera eller ta bort verktyg med inställningsrutan Externa verktyg.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Kate-editorn redigeringsområdet i Kates fönster. Den här editorn används också av KWrite, och kan användas i Konqueror för att visa textfiler från den lokala datorn, eller från nätverket.
Editorn består av följande komponenter:
Det här är platsen där texten i ditt dokument finns.
Rullningslisterna anger positionen av den synliga delen av dokumentets text, och kan användas för att flytta omkring i dokumentet. Att dra i rullningslisterna gör inte att infogningsmarkören flyttar sig.
Rullningslisterna visas eller göms efter behov.
Ikonkanten är en smal ruta till vänster om editorn, som visar en liten ikon intill markerade rader.
Du kan lägga till eller ta bort ett bokmärke för en synlig rad genom att klicka med vänster musknapp i ikonkanten intill raden.
Visning av ikonkanten kan ändras med menyalternativet ->.
Rutan med radnummer visar radnummer för alla synliga rader i dokumentet.
Visning av radnummer kan ändras med menyalternativet ->.
Kodvikningsrutan låter dig fälla ihop eller expandera block av rader som kan fällas ihop. Beräkningen av områden som kan fällas ihop görs enligt reglerna i definitionen av syntaxfärgläggning för dokumentet.
Att flytta omkring i texten i Kate sker på samma sätt som i de flesta grafiska texteditorer. Du flyttar markören med piltangenterna och tangenterna Page Up, Page Down, Home och End tillsammans med väljartangenterna Ctrl and Skift. Tangenten Skift används alltid för att skapa en markering, medan tangenten Ctrl har olika effekt för olika tangenter:
För tangenterna Upp och Ner betyder den rulla istället för att flytta markören.
För tangenterna Vänster och Höger betyder den hoppa över ord istället för tecken.
För tangenterna Page Up och Page Down betyder den att gå till vyns synliga kant istället för att bläddra.
För tangenterna Home och End betyder den att gå till dokumentets början eller slut istället för radens början eller slut.
Kate tillhandahåller också ett sätt att snabbt gå till motsvarande klammer eller parentes: Placera markören innanför ett parentes- eller klammertecken och tryck på Ctrl-6 för att gå till motsvarande parentes eller klammer.
Dessutom kan du använda bokmärken för att snabbt gå till platser som du själv definierar.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Det finns två grundläggande sätt att markera text i Kate: med musen, och med tangentbordet.
För att markera med musen, håll nere vänsterknappen medan du drar markören från stället där markeringen ska börja, till den önskade slutpunkten. Texten markeras medan du drar.
Dubbelklicka på ett ord för att markera ordet.
Trippelklicka på en rad markerar hela raden.
Om Skift hålls nere vid ett klick, så markeras texten.
Om ingenting redan är markerat, från textmarkörens position till musens position.
Om det finns en markering, från och inklusive den markeringen till musens position.
När text markeras genom att dra med musen, kopieras den markerade texten till klippbordet, och kan klistras in genom att klicka med musens mittenknapp i editorn, eller i vilket annat program som helst där du vill klistra in texten.
För att markera med tangentbordet, håll nere skift-tangenten medan du använder förflyttningstangenterna (piltangenterna, Page Up, Page Down, Home och End, möjligen tillsammans med Ctrl för att utöka förflyttningen av textmarkören).
Se också avsnittet Flytta sig i texten i det här kapitlet.
För att Kopiera den nuvarande markeringen, använd menyalternativet -> eller snabbtangenten (normalt Ctrl+C).
För att avmarkera den nuvarande markeringen använd menyalternativet ->, eller snabbtangenten (normalt Ctrl+Skift+A), eller klicka med vänster musknapp i editorn.
När blockmarkering är aktiverat, kan du göra “vertikala markeringar” i texten, vilket betyder att markera vissa kolumner i flera rader. Det här är praktiskt för att till exempel arbeta med tabulatoråtskilda rader.
Blockmarkering kan väljas genom att använda menyalternativet ->. Den normala snabbtangenten är F4.
Om skriv över-markering är aktiverad, så ersätts markeringen genom att skriva in eller klistra in text. Om det inte är aktiverat, så läggs ny text till på markörens plats.
Skriv över-markering är normalt aktiverad.
För att ändra inställning av alternativet, använd sidan Markör och markering i inställningsdialogrutan.
När långlivade markeringar är aktiverade, så blir inte markerad text avmarkerad när tecken skrivs in eller markören flyttas. Det här betyder att du kan flytta markören från den markerade texten, och skriva in ny text.
Långlivade markeringar är normalt inte aktiverade.
Långlivade markeringar kan aktiveras på sidan Markör och markering i inställningsdialogrutan.
Om både långlivade markeringar och skriv över-markering är aktiverade, så ersätts markeringen och avmarkeras om ny text skrivs in eller klistras in, då textmarkören är inne i markeringen.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
För att kopiera text, markera den och använd menyalternativet ->. Dessutom, vid markering av text med musen kopieras den markerade texten till X-markeringen.
För att klistra in text som för närvarande finns på klippbordet, använd menyalternativet ->.
Dessutom, så kan text som markeras med musen klistras in genom att klicka med musens knapp på önskad plats.
Om du använder KDE-skrivbordet, kan du hämta text som tidigare kopierats från vilket program som helst med Klipper-ikonen i panelens ikonbricka.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Dialogrutorna för att söka och ersätta text är mycket lika i Kate, utom att dialogrutan för att ersätta text erbjuder möjlighet att skriva in en ersättningstext och några extra alternativ.
Dialogerna erbjuder följande gemensamma alternativ:
Här skriver du in söksträngen. Tolkningen av strängen beror på några av alternativen som beskrivs nedan.
Om markerad, tolkas strängen som ett reguljärt uttryck. En knapp för att använda ett grafiskt verktyg för att skapa eller redigera reguljära uttryck kommer att aktiveras.
Se Reguljära uttryck för mer om detta.
Om markerad, blir sökningen okänslig för skiftläget.
Om markerad, så fås bara en träff om det finns en ordgräns på båda sidor om söksträngen, i betydelsen inte en bokstav eller siffra: antingen ett annat synligt tecken, eller ett radslut.
Om markerad, börjar sökningen från markörens position, annars startar den från första raden i dokumentet.
Om markerad, så letar sökningen efter träffar ovanför startpunkten, antingen markörens position eller början på dokumentet, om alternativet Från början är aktiverat.
Dialogrutan Ersätt text erbjuder ytterligare några alternativ:
Det är här du skriver in ersättningssträngen.
Det här alternativet är inaktivt om ingen text är markerad, eller om alternativet Fråga vid ersättning är aktiverat. Om markerad, så ersätts alla träffar av söksträngen inom den markerade texten med ersättningssträngen.
Om markerad, frågar en liten dialogruta vad du vill göra varje gång en träff hittas. Den erbjuder följande alternativ:
Tryck på den här för att ersätta den nuvarande träffen (som är markerad i editorn).
Tryck på den här för att hoppa över den nuvarande träffen, och försöka hitta en till.
Tryck på den här för att avbryta frågorna, och bara ersätta alla träffar.
Tryck på den här för att hoppa över den nuvarande träffen, och avsluta sökningen.
Det finns för närvarande inget sätt att använda minimal matchning vid sökning efter ett reguljärt uttryck. Det här kommer att läggas till i en framtida version av Kate.
För att söka efter text, starta dialogrutan Sök text med Ctrl+F eller från menyalternativet ->, skriv in en söksträng, ställ in alternativen som önskas och tryck på . Om sökningen startades vid markörens position och inga träffar finns innan slutet av dokumentet nås (eller början om du söker bakåt), blir du tillfrågad om sökningen ska fortsätta förbi det.
Om en träff hittas så markeras den, och dialogrutan Sök text göms, men häng med, att söka efter fler träffar är mycket enkelt:
För att söka efter nästa träff i sökriktningen, använd kommandot -> eller tryck på F3.
För att söka efter nästa träff i motsatt riktning, använd kommandot -> eller tryck på Skift+F3.
Om ingen träff fås innan dokumentets slut nås (eller början om du söker bakåt), får du en fråga om du ska fortsätta förbi det.
För att ersätta text, starta dialogrutan Ersätt text med kommandot -> eller snabbtangenten Ctrl+R, skriv in en söksträng och eventuellt en ersättningssträng (om ersättningssträngen är tom, så tas varje träff bort), ställ in alternativen som önskas, och tryck på knappen .
Om du använder ett reguljärt uttryck för att hitta texten som ska ersättas, kan du använda bakåtreferenser för att återanvända text som sparats i parentetiserade delmönster i uttrycket.
Se Appendix B, Reguljära uttryck för mer om detta.
Du kan utföra find (sök), replace (ersätt) och ifind (inkrementell sökning) från kommandoraden.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Bokmärkesfunktionen låter dig markera vissa rader, för att lätt kunna hitta dem igen.
Du kan lägga till och ta bort ett bokmärke för en rad på två olika sätt:
Flytta infogningsmarkören till raden, och välj kommandot -> (Ctrl+B).
Klicka på ikonkanten intill raden.
Bokmärken är tillgängliga i menyn . Varje individuellt bokmärke är tillgängligt som ett menyalternativ, namngivet med radnumret för raden med bokmärket, och de första tecknen i texten på raden. För att flytta infogningsmarkören till början av en rad med ett bokmärke, öppna menyn och välj bokmärket.
För att snabbt gå mellan bokmärken eller till nästa/föregående bokmärke, använd kommandona -> (Ctrl+Page Down) eller -> (Ctrl+Page Up).
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Den här funktionen låter dig formatera texten på ett mycket enkelt sätt: texten radbryts, så att inga rader överskrider ett maximalt antal tecken per rad, om det inte finns en längre sträng av andra tecken än blanktecken.
För att aktivera/inaktivera det, markera/avmarkera på redigeringssidan i inställningsdialogrutan.
För att ställa in maximal radlängd (maximalt antal tecken per rad), använd alternativet på redigeringssidan i inställningsdialogrutan.
Om aktiverad, så har det fäljande effekter:
Medan du skriver, lägger editorn automatiskt till en hård nyrad efter det sista blanktecknet på en position innan den maximala radlängden nås.
När dokumentet laddas, radbryter editorn texten på ett liknande sätt, så att inga rader är längre än den maximala radlängden, om de innehåller några blanktecken som tillåter detta.
Det finns för närvarande inget sätt att ställa in radbrytning för typer av dokument, eller aktivera och inaktivera funktionen på dokumentnivå. Det här kommer att rättas i en framtida version av Kate.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Kates editorkomponent stöder flera varianter av automatiska indenteringslägen, skapade för olika textformat. Du kan välja bland tillgängliga lägen med menyn ->. Modulerna för automatisk indentering tillhandahåller också funktionen -> som beräknar indenteringen för markeringen eller nuvarande rad igen. Alltså kan du indentera om hela dokumentet genom att markera all text och utföra åtgärden.
Alla indenteringslägen använder inställningar som hör ihop med indentering i det aktiva dokumentet.
Du kan ställa in alla möjliga inställningsvariabler, inklusive de som hör ihop med indentering, genom att använda dokumentvariabler och filtyper.
Tillgängliga lägen för automatisk indentering
Väljes det här läget stängs automatisk indentering av helt och hållet.
Den här indenteringen behåller helt enkelt en indentering som liknar den föregående raden med något innehåll som inte är blanktecken. Du kan kombinera den med alternativen indentera och avindentera för att indentera efter din egen smak.
Indentering för C och liknande språk, såsom C++, C#, Java, Javaskript och så vidare. Indenteringen fungerar inte med skriptspråk som Perl eller PHP.
Alternativ indentering för C och liknande språk, med samma begränsningar.
Indentering särskilt för skriptspråket Python.
Mycket trevlig automatisk indentering för XML. Hur lockande det än kan vara, försök inte använda den med HTML utom XHTML, eftersom den misslyckas för HTML-taggar med gammal stil (öppna taggar som till exempel <br>).
Den variabelbaserade indenteringen är experimentell, och kan ändra beteende eller försvinna i framtida versioner.
Den variabelbaserade indenteringen är speciell på det sättet att den kan ställas in genom att använda variabler i dokumentet (eller i en filtypsinställning). Följande variabler läses:
Ett reguljärt uttryck som gör att en rad indenteras ett steg, om den första raden ovanför som inte bara innehåller blanktecken matchar. var-indent-indent: Ett reguljärt uttryck, som gör att en rad indenteras ett steg.
Ett reguljärt uttryck, som gör att en rad avindenteras ett steg om den matchar.
En lista med tecken som ska orsaka att indenteringen omedelbart beräknas igen när de skrivs in.
En lista med parentesuppsättningar som ska hanteras. Vilken kombination som helst av 'parentes', 'krullparentes' och 'hakparentes'. Varje typ av uppsättning hanteras på följande sätt: Om det finns ett inledande tecken som inte matchas på ovanstående rad, läggs ett indenteringssteg till. Om det finns ett avslutande tecken som inte matchas på nuvarande rad, tas ett indenteringssteg bort.
var-indent-couple-attributeVid sökning efter inledande och avslutande tecken utan motsvarighet, beaktas bara tecken med denna egenskap. Värdet måste vara egenskapsnamnet från XML-syntaxfilen, till exempel "Symbol". Om den inte anges används egenskap 0 (oftast 'Normal Text').
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Kate använder två olika typer av insticksprogram, nämligen insticksprogram för programmet Kate och insticksprogram för Kates editorkomponent. De senare är tillgängliga för alla program som använder editorkomponenten, som KDevelop, Quanta, Kile, Kwrite och många andra, medan insticksprogram för programmet är specifika för Kate.
Du kan aktivera båda typer av insticksprogram i inställningsdialogrutan, som också ger tillgång till ytterligare inställningsalternativ för insticksprogram som kräver det.
Det finns många insticksprogram för olika syften tillgängliga i modulen kdeaddons, och du kan söka efter fler på webben. Ett fåtal insticksprogram levereras med editorkomponenten för ordkomplettering, automatiska bokmärken, infoga filer, synonymordlista, stavningskontroll av ord och inkrementell sökning.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Kommandona kommentera och avkommentera, som är tillgängliga i menyn , låter dig lägga till eller ta bort kommentarmarkeringar i den markerade texten, eller den nuvarande raden, om ingen text är markerad, om kommentarer stöds av textformatet som du redigerar.
Reglerna för hur kommentarer ser ut definieras av syntaxdefinitionerna, så om syntaxfärgläggning inte används, så är det inte möjligt att kommentera eller avkommentera.
Vissa format definierar kommentarmarkeringar för enstaka rader, vissa för flera rader och vissa både ock. Om kommentarmarkeringar för flera rader inte är tillgängliga, så är det inte möjligt att kommentera en markering där den sista raden inte ingår helt och hållet.
Om det finns en kommentarmarkering för enstaka rader, så föredras kommentarer för enstaka rader när det är möjligt, eftersom detta hjälper till att undvika problem med nästlade kommentarer.
När kommentarmarkeringar tas bort, så ska inte någon okommenterad text markeras. När kommentarmarkeringar för flera rader tas bort från en markering, så ignoreras eventuella blanktecken utanför kommentarmarkeringen.
För att lägga till kommentarmarkeringar, använd menyalternativet -> eller motsvarande snabbtangent, som normalt är Ctrl+D.
För att ta bort kommentarmarkeringar, använd menyalternativet -> eller motsvarande snabbtangent, som normalt är Ctrl+Skift+D.
Kates editorkomponent har en intern kommandorad, som låter dig utföra vissa åtgärder från ett minimalt grafiskt gränssnitt. Kommandoraden är ett textinmatningsfält längst ner i redigeringsområdet. För att visa den, välj -> eller använd snabbtangenten (normalt F7). Editorn tillhandahåller en uppsättning kommandon som är dokumenterade nedan, och ytterligare kommandon kan tillhandahållas av insticksprogram.
Skriv in kommandot och tryck på returtangenten för att utföra det. Kommandoraden anger om kommandot lyckades och visar kanske ett meddelande. Om du kom till kommandoraden genom att trycka på F7 döljs den automatiskt efter några sekunder. För att rensa meddelandet och skriva in ett nytt kommando, tryck på F7 igen.
Kommandoraden har ett inbyggt hjälpsystem, skriv in kommandot help för att komma igång. För att se en lista med alla tillgängliga kommandon, skriv in help list. För att visa hjälp om ett visst kommando, skriv help kommando.
Kommandoraden har en inbyggd historik, så att du kan återanvända kommandon som redan skrivits in. För att navigera i historiken, använd tangenterna Uppåtpil och Neråtpil. När historikkommandon visas är kommandots argument markerade, vilket låter dig enkelt skriva över argumenten.
Dessa kommandon tillhandahålls av editorkomponenten och låter dig bara anpassa det aktiva dokumentet och vyn. Det är praktiskt om du vill använda en inställning som skiljer sig från den förvalda inställningen, till exempel för indentering.
Argumenttyper
Denna används med kommandon som sätter på eller stänger av någonting. Möjliga värden är on (på), off (av), true (sant), false (falskt), 1 eller 0.
Ett heltal
En sträng
set-tab-width [HELTAL bredd]
Ställer in tabulatorbredden till talet bredd
set-indent-width [HELTAL bredd]
Ställer in indenteringsbredden till talet bredd. Används bara om du indenterar med mellanslag.
set-word-wrap-column [HELTAL bredd]
Ställer in radbredden för hård radbrytning till bredd. Detta används om du använder automatisk radbrytning för din text.
set-icon-border [BOOLESK aktivera]
Ställer in synligheten hos ikonkanten.
set-folding-markers [BOOLESK aktivera]
Ställer in synligheten hos vikmarkörrutan.
set-line-numbers [BOOLESK aktivera]
Ställer in synligheten hos radnummerrutan.
set-replace-tabs [BOOLESK aktivera]
Om aktiverad, ersätts tabulatortecken med mellanslag medan du skriver.
set-remove-trailing-space [BOOLESK aktivera]
Om aktiverad, tas avslutande blanktecken bort så fort markören lämnar en rad.
set-show-tabs [BOOLESK aktivera]
Om aktiverad, synliggörs tabulatortecken och avslutande blanktecken med en liten punkt.
set-indent-spaces [BOOLESK aktivera]
Om aktiverad, indenterar editorn med indenteringsbredd mellanslag för varje indenteringsnivå, istället för ett tabulatortecken.
set-mixed-indent [BOOLESK aktivera]
Om aktiverad, använder Kate en blandning av tabulatortecken och mellanslag för indentering. Varje indenteringsnivå har bredden indenteringsbredd, och fler indenteringsnivåer optimeras så att så många tabulatortecken som möjligt används.
När det utförs aktiverar kommandot dessutom indentering med mellanslag, och om indenteringsbredden inte anges ställs den in till halva tabulatorbredden för dokumentet.
set-word-wrap [BOOLESK aktivera]
Aktiverar dynamisk radbrytning enligt aktivera
set-replace-tabs-save [BOOLESK aktivera ]
Om aktiverad, ersätts tabulatortecken med blanktecken så fort dokumentet sparas.
set-remove-trailing-space-save [BOOLESK aktivera]
Om aktiverad, tas avslutande mellanslag bort från alla rader så fort dokumentet sparas.
set-indent-mode [namn]
Ställer in automatiskt indenteringsläge till namn. Om namn inte känns igen, ställs läget in till 'none'. Giltiga lägen är 'cstyle', 'csands', 'xml', 'python', 'varindent' och 'none'.
set-highlight [färgläggning]
Ställer in dokumentets syntaxfärgläggningssystem. Argumentet måste vara ett giltigt färgläggningsnamn, som visas i menyn ->. Kommandot tillhandahåller en lista för automatisk komplettering av dess argument.
Dessa kommandon ändrar aktuellt dokument.
indent
Indenterar de markerade raderna eller den nuvarande raden.
unindent
Avindenterar markerade rader eller nuvarande rad.
cleanindent
Rensar indenteringen för markerade rader eller nuvarande rad enligt dokumentets indenteringsinställningar.
comment
Infogar kommentarmarkeringar för att göra markeringen, markerade rader eller nuvarande rad en kommentar enligt textformatet som definieras av dokumentets syntaxfärgläggningsdefinition.
uncomment
Tar bort kommentarmarkeringar från markeringen, markerade rader eller nuvarande rad enligt textformatet som definieras av dokumentets syntaxfärgläggningsdefinition.
kill-line
Tar bort den nuvarande raden.
replace [mönster] [ersättning]
Ersätter text som matchar mönster med ersättning. Om du vill att mönster ska innehålla blanktecken, måste både mönster och ersättning placeras inom enkla eller dubbla citationstecken. Om argumenten inte är citerade, används det första ordet som mönster och resten som ersättning. Om ersättning är tom, tas varje förekomst av mönster bort.
Du kan anpassa kommandot genom att lägga till ett kolon följt av en eller flera bokstäver som var och en representerar en inställning, genom att ange replace:alternativ mönster ersättning. Tillgängliga alternativ är:
bSök bakåt.
cSök från markörens position.
eSök bara i markeringen.
rUtför en sökning med ett reguljärt uttryck. Om det anges, kan du använda \N, där N är ett tal, för att representera hittad text i ersättningssträngen.
sUtför skiftlägeskänslig sökning.
pFråga efter tillåtelse att ersätta nästa förekomst.
wMatcha bara hela ord.
date [format]
Infogar en datum- och tidssträng som definieras av angivet format, eller formatet “yyyy-MM-dd hh:mm:ss” om inget anges. Följande översättningar görs när format tolkas:
d | Dagen som ett tal utan inledande nolla (1-31). |
dd | Dagen som ett tal med inledande nolla (01-31). |
ddd | Dagens förkortade lokala namn (t.ex. 'mån', 'sön'). |
dddd | Dagens långa lokala namn (t.ex. 'måndag', 'söndag'). |
M | Månaden som ett tal utan inledande nolla (1-12). |
MM | Månaden som ett tal med inledande nolla (01-12). |
MMM | Månadens förkortade lokala namn (t.ex. 'jan', 'dec'). |
yy | Året som ett tal med två siffror (00-99). |
yyyy | Året som ett tal med fyra siffror (1752-8000) |
h | Timman utan inledande nolla (0-23 eller 1-12 om FM/EM visas). |
hh | Timman med inledande nolla (00-23 eller 01-12 om FM/EM visas). |
m | Minuten utan inledande nolla (0-59). |
mm | Minuten med inledande nolla (00-59). |
s | Sekunden utan inledande nolla (0-59). |
ss | Sekunden med inledande nolla (00-59). |
z | Millisekunden utan inledande nolla (0-999). |
zzz | Millisekunden med inledande nolla (000-999). |
AP | Använd FM/EM visning. AP ersätts antingen av "FM" eller "EM". |
ap | Använd fm/em visning. ap ersätts antingen av "fm" eller "em". |
char [identifierare]
Det här kommandot låter dig infoga enskilda tecken med deras numeriska kod, på decimal, oktal eller hexadecimal form. För att använda det, starta dialogrutan för redigeringskommandot och skriv char: [nummer] i inmatningsrutan, och tryck sedan på .
Det här kommandot söker och ersätter på ett sätt som liknar sed, för den nuvarande raden, eller för hela filen (%s///).
I kortet, så söks texten igenom efter en text som matchar sökmönstret, det reguljära uttrycket mellan det första och andra snedstrecket, och vid en träff så ersätts texten med uttrycket mellan mitten och sista delen av strängen. Parenteser i sökmönstret skapar bakåtreferenser, det vill säga kommandot kommer ihåg vilken del av texten som matchade inom parenteserna. De här strängarna kan återanvändas i ersättningsmönstret, med referenserna \1, för första paret parenteser, \2 för det andra, och så vidare.
För att söka efter tecknen ( eller ), måste du undanta dem med ett bakstreckstecken \(\).
Om du lägger till i sist i uttrycket, blir matchningen skiftlägesokänslig. Om du lägger till g sist, ersätts alla förekomster av mönstret, annars ersätts bara den första förekomsten.
Exempel 6.2. Ersätta text på den nuvarande raden
Din vänliga kompilator stannade just, och talade om för dig att klassen minKlass som nämns på rad 3902 i din källkodsfil inte är definierad.
"Tusan också!" tänker du. Det ska förstås vara MinKlass. Du går till rad 3902, och istället för att försöka hitta ordet i texten, så startar du dialogrutan för redigeringskommandot, och skriver in s/minklass/MinKlass/i, trycker på knappen , sparar filen och kompilerar – utan problem med felet borta.
Exempel 6.3. Ersätta text i hela filen
Antag att du har en fil där du nämner namnet “Anna Johansson” flera gånger, och någon kommer in och talar om för dig att hon precis har gift sig och bytt namn till “Anna Svensson”. Du vill, förstås, byta ut alla förekomster av “Anna Johansson” mot “Anna Svensson”.
Starta kommandoraden, och skriv in kommandot: %s/Anna Johansson/Anna Svensson/, tryck på returtangenten och du är klar.
Exempel 6.4. Ett mer avancerat exempel
Det här exemplet använder bakåtreferenser samt en ordklass (om du inte vet vad det är, se tillhörande dokumentation som nämns nedan).
Antag att du har följande rad:
void MinKlass::StrOperation( String &x, String &y String *p, int &a, int &b )
Nu inser du att det inte är bra kod, och bestämmer dig för att du vill använda nyckelordet const för alla “adress”- parametrar, de som markeras med operatorn & framför argumentets namn. Du skulle också vilja förenkla blanktecknen, så att det bara finns ett blanktecken mellan varje ord.
Starta dialogrutan för redigeringskommandot, skriv in: s/\s+(\w+)\s+(&)/ const \1 \2/g och tryck sedan på knappen . Tecknet g i slutet på raden gör att det reguljära uttrycket görs om för varje träff, så att bakåtreferenserna sparas.
Utmatning: void MinKlass::StrOperation( const String &x, const String &y String *p, const int &a, const int &b )
Åtgärden utförd! Vad hände nu egentligen? Ja, vi letade efter blanktecken (\s+), följt av en eller flera bokstäver (\w+), följt av ytterligare blanktecken (\s+), följt av ett och-tecken, och sparade bokstäverna samt och-tecknet för att återanvända i ersättningsoperationen. Därefter ersatta vi den matchande delen av vår rad, med ett blanktecken följt av “const”, följt av ett blanktecken, följt av våra sparade bokstäver (\1), följt av vårt sparade och-tecken (\2)
I vissa fall var bokstäverna “String”, i andra “int”, så att använda teckenklassen \w och tecknet + visade sig vara en värdefull tillgång.
goto [HELTAL rad]
Det här kommandot går till den angivna raden.
find [mönster]
Kommandot går till första förekomsten av mönster enligt inställningen. Följande förekomster kan hittas genom att använda -> (normal snabbtangent är F3).
Kommandot kan anpassas genom att lägga till ett kolon följt av ett eller flera alternativ. Formatet är find:alternativ mönster. Följande alternativ stöds:
bSök bakåt.
cSök från markörens position.
eSök bara i markeringen.
rUtför en sökning med ett reguljärt uttryck. Om det anges, kan du använda \N, där N är ett tal, för att representera hittad text i ersättningssträngen.
sUtför skiftlägeskänslig sökning.
wMatcha bara hela ord.
ifind [mönster]
Kommandot tillhandahåller “sökning medan du skriver”. Du kan ställa in beteendet eller sökningen genom att lägga till ett kolon följt av ett eller flera alternativ, på detta sätt: ifind:alternativ mönster. Tillåtna alternativ är:
bSök bakåt.
rGör en sökning med ett reguljärt uttryck.
sUtför skiftlägeskänslig sökning.
cSök från markörens position.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Kodvikning låter dig dölja delar av ett dokument i editorn, vilket gör det lättare att få en överblick av stora dokument. I Kate görs beräkningen av områden som kan fällas ihop genom att använda reglerna som anges i definitionerna av syntaxfärgläggning, och därför är det bara tillgängligt i vissa format, typiskt i programkällkod, XML-markering och liknande. De flesta definitioner av syntaxfärgläggning som stöder kodvikning låter dig också manuellt definiera områden som kan fällas ihop, typiskt genom att använda nyckelorden BEGIN och END.
För att använda kodvikningsfunktionen, aktivera vikmarkörer genom att använda menyalternativet -> om de inte redan är synliga. Vikmarkörrutan till vänster på skärmen visar en grafisk vy av områden som kan fällas ihop, med tecknen +/- för att ange möjliga åtgärder för ett givet område: tecknet - betyder att området är expanderat, och att klicka på - fäller ihop området så att tecknet + visas istället.
Fyra kommandon tillhandahålls för att hantera tillståndet hos områden som kan fällas ihop, se menydokumentationen.
Om du inte vill använda kodvikningsfunktionen kan du inaktivera alternativet Visa vikmarkörer (om tillgängliga) på sidan Utseende i inställningen av editorn.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Från och med version 2.5, stöder Kates editorkomponent skript med ECMA-skript, också känt som Javaskript.
Skript kan bara användas via den inbyggda kommandoraden. Kravet är att skriptet placeras i en katalog där Kate kan hitta det, tillsammans med en valfri .desktop-fil som definierar tillhörande egenskaper. Den giltiga katalogen heter katepart/scripts i KDE:s datakataloger. Du kan hitta datakatalogerna genom att utföra kommandot kde-config --path data. Du har oftast åtminstone en system och en personlig datakatalog. Naturligtvis är skript i systemdatakatalogen tillgänglig för alla användare på systemet, medan de i den personliga katalogen bara är tillgängliga för dig själv.
Funktionen är experimentell, och kommer troligen att ändras under framtida utveckling.
Vi vet att många kommer att vara besvikna eftersom man inte kan lägga till skript i menyn, eller tilldela dem snabbtangenter. Ursäkta, men någon gång i framtiden kommer det troligen att vara möjligt.
Det är också ännu inte möjligt att skicka några argument till skript. Ha tålamod, så kan det läggas till i en ljus framtid.
Här anges den fullständiga uppsättningen funktioner och egenskaper som är tillgänglig i objekten document och view. Dessutom kan du förstås använda alla standardobjekt som Math, String, Regex och så vidare.
När ett skript körs, är objektet document det nuvarande dokumentet, och objektet view är den nuvarande vyn.
Argumenttyperna används förstås inte i Javaskript för närvarande, utan de är endast där för att ange vilket sorts värde som funktionerna förväntar sig.
Globala funktioner
debug( strängparametrar
sträng strängen att mata ut
Matar ut strängen på standardfelutmatningen med kdDebug(). En särskild utmatningsyta används för utmatningen, som inleds med Kate (KJS Scripts):.
Programmeringsgränssnittet document
document.attribute( rad kolumnParametrar
uint rad Raden för positionen där egenskapen hittas.
uint kolumn Kolumnen för positionen där egenskapen hittas.
Returnerar den numeriska identifieraren för dokumentpositionen [rad,kolumn]. Egenskapen representerar textens synliga utseende eller stil, och används också för att beräkna syntaxfärgläggningen för en viss del av texten i blandade format som HTML eller PHP.
document.canBreakAt( Char c, uint egenskap ); [funktion]Parametrar
c Tecknet att testa
egenskap Egenskapen på positionen för c.
Returnerar om radbrytning är tillåten vid tecknet c med egenskapen egenskap. Resultatet bestäms genom att fråga egenskapen som äger färgläggningen om vilka tecken som tillåts vid radbrytning.
document.canComment( uint start_egenskap, uint slut_egenskap ); [funktion]Parametrar
start_egenskap Egenskapen i början av intervallet som ska ändras till en kommentar.
slut_egenskap Egenskapen i slutet av intervallet som ska ändras till en kommentar.
Returnerar om start_egenskap och slut_egenskap hör till samma syntaxfärgläggningssystem. Om de gör det, är det vettigt.
document.clear(); [funktion]Rensar dokumentet.
document.commentStart( uint egenskap ); [funktion]Parametrar
egenskap Egenskapen för texten som strängen commentStart ska hämtas.
Returnerar strängen som krävs för att starta en flerraderskommentar för text med egenskapen, eller en tom sträng om flerraderskommentarer inte stöds för texten.
document.commentMarker( uint egenskap ); [funktion]Parametrar
egenskap Egenskapen för texten som strängen commentMarker ska hämtas
Returnerar strängen som används ör att markera resten av raden som en kommentar med egenskapen, eller en tom sträng om kommentarer för enskilda rader inte stöds för texten.
document.commentEnd( uint egenskap ); [funktion]Parametrar
egenskap Egenskapen för texten som strängen commentEnd ska hämtas
Returnerar strängen som krävs för att avsluta en flerraderskommentar för text med egenskapen, eller en tom sträng om flerraderskommentarer inte stöds för texten.
document.editBegin(); [funktion]Starta en redigeringsgrupp. Alla åtgärder som utförs innan anropet editEnd() grupperas som en åtgärd att ångra.
document.editEnd(); [funktion]Avsluta en redigeringsgrupp.
document.highlightMode; [egenskap:skrivskyddad]Namnet på dokumentets färgläggningsläge, såsom JavaScript eller C++. Om inget syntaxfärgläggningsläge är inställt för dokumentet, är värdet None. Observera att du måste använda det engelska namnet i fall då det skiljer sig från det översatta.
document.indentMode; [egenskap:skrivskyddad]Name på dokumentets indenteringsläge, såsom normal eller cstyle. Kom ihåg att om inget intenteringsläge är inställt är värdet none.
document.indentWidth; [egenskap:skrivskyddad]Indenteringsbredd inställd i dokumentet. Används om indentering med mellanslag är aktiverad.
document.insertLine( uint rad, sträng text ); [funktion]Parametrar
rad dokumentets radnummer
text text att infoga
Infogar en ny rad med texten text på raden rad.
document.insertText( uint rad, uint kolumn, sträng text ); [funktion]Parametrar
rad radnumret
kolumn kolumnen
text texten som ska infogas
Infogar texten text på raden rad och kolumnen kolumn.
Returnerar dokumentets storlek i byte.
document.lines(); [funktion]Returnerar antal rader i dokumentet.
Ett booleskt värde som anger om inställningen för blandad indentering är aktiv för dokumentet. Om det är fallet, optimeras indenteringen att innehålla en blandning av tabulatortecken och mellanslag, liksom den som används av editorn Emacs.
uint rad ); [funktion]Parametrar
rad radnummer
Tar bort raden rad i dokumentet.
document.removeText( uint startrad, uint startkolumn, uint slutrad, uint slutkolumn ); [funktion]Parametrar
startrad anger startraden
startkolumn anger startkolumnen
slutrad anger slutraden
slutkolumn anger slutkolumnen
Tar bort textintervallet från raden startrad och kolumnen startkolumn fram till raden slutrad och kolumnen slutkolumn.
document.setText( sträng text ); [funktion]Parametrar
text dokumentets text
Ändrar hela dokumentets innehåll till text.
document.spaceIndent; [egenskap:skrivskyddad]Ett booleskt värde som anger om indentering med mellanslag är aktiv för dokumentet. Om det är fallet, indenteras dokumentet med indentWidth mellanslag per nivå, annars sker indentering med ett tabulatortecken per nivå.
document.textFull(); [funktion]Returnerar hela dokumentets text. Om texten omfattar flera rader är radbrytningstecknet \n.
document.textLine( uint rad ); [funktion]Parametrar
rad raden
Returnerar texten på raden rad.
document.textRange( uint startrad, uint startkolumn, uint slutrad, uint slutkolumn ); [funktion]Parametrar
startrad anger startraden
startkolumn anger startkolumnen
slutrad anger slutraden
slutkolumn anger slutkolumnen
Returnerar det angivna textintervallet. Om intervallet omfattar flera rader är radbrytningstecknet \n.
Programmeringsgränssnittet view
view.clearSelection(); [funktion]Avmarkerar all text.
view.cursorColumn(); [funktion]Returnerar den nuvarande markörkolumnen (tabulatortecken expanderas).
view.cursorColumnReal(); [funktion]Returnerar den nuvarande riktiga markörkolumnen (tabulatortecken räknas som ett tecken).
view.cursorLine(); [funktion]Returnerar den nuvarande raden med markören.
view.hasSelection(); [funktion]Returnerar true om vyn innehåller markerad text, annars false.
view.removeSelectedText(); [funktion]Tar bort den markerade texten, om vyn har en markering.
view.selectAll(); [funktion]Markerar all text.
view.selection(); [funktion]Returnerar den markerade texten. Om markeringen omfattar flera rader är radbrytningstecknet \n.
view.selectionEndColumn; [egenskap:skrivskyddad]Returnerar markeringens avslutande kolumn.
view.selectionEndLine; [egenskap:skrivskyddad]Returnerar markeringens avslutande rad.
view.selectionStartColumn; [egenskap:skrivskyddad]Returnerar markeringens inledande kolumn.
view.selectionStartLine; [egenskap:skrivskyddad]Returnerar markeringens inledande rad.
view.setCursorPosition( uint rad, uint kolumn ); [funktion]Parametrar
rad Anger rad för markören.
kolumn Anger kolumn för markören.
Ställer in inmatningsmarkörens position i vyn till [rad, kolumn]. Det här ställer in markörens position på visuellt sätt, dvs. att ett tabulatortecken räknas upp till tabwidth beroende på positionen på raden. Markörens position blir synlig. Både rad och kolumn börjar på noll.
view.setCursorPositionReal( uint rad, uint kolumn ); [funktion]Parametrar
rad Anger rad för markören.
kolumn Anger kolumn för markören.
Ställer in inmatningsmarkörens position i vyn till [rad, kolumn]. Det här ställer in strängpositionen, dvs. att ett tabulatortecken räknas som 1. Markörens position blir synlig. Både rad och kolumn börjar på noll.
view.setSelection( uint startrad, uint startkolumn, uint slutrad, uint slutkolumn ); [funktion]Parametrar
startrad anger startraden
startkolumn anger startkolumnen
slutrad anger slutraden
slutkolumn anger slutkolumnen
Skapar en markering från raden startrad och kolumnen startkolumn fram till raden slutrad och kolumnen slutkolumn.
Exempel 6.6. Ett exempelskript
Som ett exempel skapar vi ett litet skript som gör om markeringen till stora bokstäver. Det är uppenbart att vi först måste kontrollera om en markering finns. Om det är fallet, hämtar vi texten, ändrar den till stora bokstäver och ersätter den med den nya. En implementering skulle kunna se ut så här:
if ( view.hasSelection() )
{
// gör om markeringen till stora bokstäver
column = view.selectionStartColumn;
line = view.selectionStartLine;
selection = view.selection().toUpperCase();
document.editBegin();
view.removeSelectedText();
document.insertText( line, column, selection );
document.editEnd();
}
För att gruppera ihop åtgärderna så att de ångras med en enda aktivering av , inkapslar vi raderna
view.removeSelectedText()och
document.insertText()med
document.editBegin()och
document.editEnd().
Exempel 6.7. Ett exempel på en .desktop-fil
Här är ett exempel på en .desktop-fil som följer med skriptet ovan.
# Exempel på en .desktop-fil [Desktop Entry] Encoding=UTF-8 Name=Kate Part JavaScript Uppercase Comment=Script to uppercase the selection X-Kate-Command=uppercase-selection X-Kate-Help=<p>Usage: <code>uppercase-selection</code></p>
Som du kan se kan du definera kodningen, ange ett namn, en kommentar, en hjälptext med X-Kate-Help och kommandoradsnamnet via X-Kate-Command. Posterna Name, Comment och X-Kate-Help översätts automatiskt till andra språk av KDE:s översättningsgrupper, om filerna finns i KDE:s SVN-arkiv.
Kate söker i skriptkatalogerna (se ovan) efter filerna *.js. För varje fil kontrolleras om det finns en motsvarande .desktop-fil. I fallet uppercase.js skulle uppercase.desktop letas efter.
Om en .desktop-fil inte kan hittas, registreras skriptet på kate-delens kommandorad med filnamnet utan det avslutande .js, så i vårt fall skulle det vara uppercase. Om kommandonamnet är bra, och du inte behöver de extra funktionerna som en .desktop-fil tillhandahåller behöver du inte en .desktop-fil alls.
Om en .desktop-fil finns, läser kate-delen namnet som skriptet ska registreras som från posten X-Kate-Command i .desktop-filen, till exempel X-Kate-Command=uppercase-selection.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Det här kommandot skapar ett nytt dokument i redigeringsfönstret. Det nya filnamnet Namnlös visas i listan till vänster.
Visar KDE:s dialogruta för att öppna filer, som låter dig öppna en eller flera filer.
Öppnar en undermeny med senast redigerade filer. Väljer du en fil kommer den att öppnas.
Den här undermenyn visar en lista med program som är kända för att hantera det nuvarande dokumentets MIME-typ. Genom att välja ett alternativ öppnas det nuvarande dokumentet med det programmet.
Dessutom gör alternativet att dialogrutan öppna med visas, som låter dig välja ett annat program som ska öppna den aktiva filen. Filen kommer fortfarande att vara öppen i Kate.
Det här kommandot sparar din fil. Använd det ofta. Är filen Namnlös blir till .
Detta öppnar dialogrutan för att spara filen. Här kan du också ge filen ett nytt namn. Dialogrutan Spara som fungerar precis som dialogrutan Öppna. Du kan navigera i filsystemet, förhandsgranska och filtrera med söksträngar.
Skriv filnamnet för filen du ska spara i platsfältet och tryck på knappen .
Det här kommandot sparar alla ändrade öppna filer.
Laddar den aktiva filen igen. Kommandot är användbart om ett annat program eller en annan process har ändrat filen medan den varit öppen i Kate.
Skriver ut aktuell fil.
Exportera filen med HTML-format så att dokumentet kan visas som en webbsida.
Öppna ditt e-postprogram och lägg till filen som en bilaga till brevet.
Stänger aktuell fil. Har du gjort förändringar och inte sparat dessa, kommer du att få en fråga om du vill spara ändringarna innan Kate stänger filen.
Det här kommandot stänger alla filer som du har öppna i Kate.
Det här kommandot avslutar Kate och alla filer som redigerades. Har du osparade ändringar, får du frågor om att spara dessa.
Menyn innehåller en mängd kommandon, som alla arbetar på dokumentet som för närvarande är aktivt.
Menyalternativ
Ångra det senaste redigeringskommandot (inmatning, kopiering, utklippning etc.)
Om ihopbuntad ångerfunktion är aktiverad, kan detta ångra flera redigeringskommandon av samma sort, som att skriva in tecken.
Gör om det senast ångrade steget.
Tar bort den markerade texten, om det finns någon, och placerar en kopia av den borttagna texten på klippbordet.
Kopierar den markerade texten, om det finns någon, till klippbordet.
Kopierar markerad text med syntaxfärgläggningen som HTML-text.
Kopierar in det första objektet på klippbordet till editorn på markörens plats.
Om skriv över markering är aktiverad, så skriver den inklistrade texten över markerad text, om det finns någon.
Markerar all text i editorn.
Avmarkerar den markerade texten i editorn, om det finns någon.
Växlar markeringsläge. När markeringsläget är “BLOCK”, kan du göra vertikala markeringar, t.ex. markera kolumn 5 till 10 på rad 9 till 15.
Statusraden visar det nuvarande värdet för markeringsläget, antingen “NORM” eller “BLOCK”.
Visa sökdialogrutan som låter dig söka efter text i det redigerade dokumentet.
Gå neråt till nästa ställe där den senaste texten eller reguljära uttrycket som eftersöktes hittas, med början på markörens plats.
Gå uppåt till nästa ställe där den senaste texten eller reguljära uttrycket som eftersöktes hittas, med början på markörens plats.
Visa ersättningsdialogrutan som låter dig ersätta en eller flera förekomster av en angiven text med någonting annat.
Visar en dialogruta som låter dig skriva in ett radnummer att visa i dokumentet.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Dokumentmenyn tillhandahåller ett menyalternativ för varje öppet dokument. Genom att klicka på ett av dem, får det begärda dokumentet fokus. Om du har flera fönster, visas en editor för dokumentet i det fönster som för närvarande är aktivt.
Dessutom tillhandahålls kommandon för att bläddra bland dina öppna dokument:
Menyalternativ
Det här ger det föregående dokumentet i listan fokus. Om du har flera fönster, visas en editor för dokumentet i det fönster som för närvarande är aktivt.
Ordningen är den som dokumenten öppnades med, istället för en logisk historik. Det här beteendet kan ändras i framtida versioner av Kate.
Det här ger det nästa dokumentet i listan fokus. Om du har flera fönster, visas en editor för dokumentet i det fönster som för närvarande är aktivt.
Ordningen är den som dokumenten öppnades med, istället för en logisk historik. Det här beteendet kan ändras i framtida versioner av Kate.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Menyn låter dig hantera inställningar som är specifika för den aktiva editorn, och hantera ramar.
Menyalternativ
Kommandot växlar visning av den inbyggda kommandoraden.
Den här menyn visar tillgängliga scheman. Du kan ändra schema för den nuvarande vyn här. För att ändra förvalt schema måste du använda inställningsdialogrutan.
Ändrar dynamisk radbrytning i den nuvarande vyn. Dynamisk ordbrytning gör att all text i en vy blir synlig utan att behöva rulla horisontellt genom att återge en verklig rad på fler synliga rader när det behövs.
Ändrar visning av en vertikal linje som anger positionen för radbrytningsbredden som är inställd i inställningsdialogrutan. Funktionen kräver att du använder ett teckensnitt med verkligt fast breddsteg.
Det här är ett alternativ som växlar. Om det aktiveras, visas ikonkanten vid vänsterkanten i den aktiva editorn, och vice versa.
Det här är ett alternativ som växlar. Om det aktiveras, visas en ruta med radnummer längs vänsterkanten på den aktiva editorn, och vice versa.
Ändrar hur bokmärken (och andra markeringar) åskådliggörs på den vertikala rullningslisten. När de är aktiverade, representeras markeringar av en tunn linje med markeringsfärgen på rullningslisten. Ett klick med musens mittenknapp flyttar vyn till en position nära markeringen.
Ändrar visning av vikmarkörer till vänster om vyn. Se Använda kodvikning.
Fäll ihop alla toppnivåområden i dokumentet.
Expandera alla toppnivåområden i dokumentet.
Fäll ihop området närmast markören.
Expandera området närmast markören.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Menyn låter dig arbeta med bokmärken i dokumentet som för närvarande är aktivt.
Under alternativen som beskrivs här, kommer det att finnas ett alternativ för varje bokmärke i det aktiva dokumentet. Texten är några få ord i början på den markerade raden. Välj ett alternativ för att flytta markören till början på den raden. Editorn panorerar om det behövs, för att göra raden synlig.
Menyalternativ
Lägger till eller tar bort ett bokmärke på den nuvarande raden i det aktiva dokumentet (om det redan finns, tas det bort, annars läggs det till).
Rensar (tar bort) alla bokmärken i det aktiva dokumentet.
Det här flyttar markören till början av den första raden ovan med ett bokmärke. Menyalternativets text innehåller radnummer och den inledande texten på raden. Alternativet är bara tillgängligt när det finns ett bokmärke på en rad ovanför markören.
Det här flyttar markören till början av nästa rad med ett bokmärke. Menyalternativets text innehåller radnummer och den inledande texten på raden. Alternativet är bara tillgängligt när det finns ett bokmärke på en rad nedanför markören.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Skicka texten som för närvarande är markerad till den inbyggda terminalemulatorn. Någon nyrad läggs inte till efter texten.
Den här undermenyn innehåller alla externa verktyg som du har ställt in.
Ställer in aktuellt dokument till skrivskyddat läge. Det förhindrar tillägg av all text och alla ändringar av dokumentets formatering.
Välj filtypschema som du föredrar för det aktiva dokumentet. Det skriver över det globala filtypsläget som ställts in i -> under fliken Filtyper, men bara för det aktuella dokumentet.
Välj färgläggningsschema som du föredrar för det aktiva dokumentet. Det skriver över det globala färgläggningsläget som ställts in i ->, men bara för det aktuella dokumentet.
Välj indenteringsstil som du vill ha för det aktiva dokumentet. Det skriver över det globala indenteringsläget som ställts in i ->, men bara för det aktuella dokumentet.
Du kan skriva över den förvalda kodningen inställd i -> under fliken Öppna/spara för att ange en annan kodning för det aktuella dokumentet. Kodningen du ställer in här är bara giltig för det aktuella dokumentet.
Välj radslutsläget som du föredrar för det aktiva dokumentet. Det skriver över det globala radslutsläget som ställts in i ->, men bara för det aktuella dokumentet.
Det här aktiverar programmet för stavningskontroll: ett program konstruerat för att hjälpa användare hitta och korrigera eventuella stavfel. Att klicka på alternativet startar kontrollen och visar stavningskontrolldialogrutan där användaren kan styra processen. Det finns fyra inställningar vertikalt uppradade i dialogrutans mitt med motsvarande beteckningar omedelbart till vänster. Ovanifrån är de:
Här anger stavningskontrollen ordet som för närvarande behandlas. Det sker när kontrollen stöter på ett ord som inte finns i dess ordlista: en fil som innehåller en lista med riktigt stavade ord som den jämför varje ord i editorn med.
Om kontrollen har några liknande ord i sin ordbok, kommer det första att visas här. Användaren kan acceptera förslaget, skriva in sin egen rättning, eller välja ett annat förslag från nästa ruta.
Kontrollen kan lista ett antal möjliga ersättningar för ordet som hanteras. Genom att klicka på något av förslagen skrivs ordet in i rutan Ersätt med ovanför.
Om du har installerat flera ordlistor, kan du välja vilken ordlista/språk som ska användas.
Till höger i dialogrutan finns fem knappar som låter användaren styra stavningskontrollprocessen. De är:
Genom att trycka på den här knappen läggs ordet i rutan Felstavat ord: till i kontrollens ordbok. Det här betyder att i framtiden kommer kontrollen alltid att anse att det här ordet är rättstavat.
Den här knappen får kontrollen att ersätta ordet som hanteras i dokumentet med ordet i rutan Ersätt med:.
Den här knappen gör att kontrollen inte bara byter ut det nuvarande okända ordet utan också automatiskt gör samma utbyte för alla andra förekomster av det här okända ordet i dokumentet.
Genom att aktivera den här knappen kommer kontrollen fortsätta utan att göra några ändringar.
Den här knappen talat om för kontrollen att inte göra något med det nuvarande okända ordet och att hoppa över alla andra förekomster av samma ord.
Det gäller bara nuvarande körning av stavningskontrollen. Om kontrollen körs igen stannar den på samma ord.
Ytterligare tre knappar är placerade horisontellt längs stavningskontrolldialogrutans underkant. De är:
Den här aktiverar KDE:s hjälpsystem med början på Kate:s hjälpsidor (det här dokumentet).
Den här knappen avslutar stavningskontrollprocessen, och återgår till dokumentet.
Den här knappen avbryter stavningskontrollprocessen, alla ändringar återställs, och du återgår till dokumentet.
Det här aktiverar programmet för stavningskontroll, men det startar där markören finns istället för från början i dokumentet.
Stavningskontrollerar den aktuella markeringen.
Det här ökar styckets indentering med ett steg. Stegstorleken beror på indenteringsinställningarna.
Det här minskar styckets indentering med ett steg. Stegstorleken beror på indenteringsinställningarna.
Det här rensar indenteringen för nuvarande markering eller för raden där markören för närvarande befinner sig. Att rensa indenteringen försäkrar dig om att den markerade texten följer indenteringsläget du valt.
Gör att nuvarande rad eller markerade rader justeras om med indenteringsläget och indenteringsinställningarna i dokumentet.
Det här lägger till ett blanktecken i början på raden där textmarkören befinner sig eller till början av alla markerade rader.
Det här tar bort ett blanktecken (om det finns något) från början på raden där textmarkören befinner sig eller från början av alla markerade rader.
Ändra den markerade texten eller bokstaven efter markören till stora bokstäver.
Ändra den markerade texten eller bokstaven efter markören till små bokstäver.
Ändra den inledande bokstaven för orden i den markerade texten eller i aktuellt ord till stor bokstav.
Kombinerar markerade rader, eller den nuvarande raden och raden under den med ett blanktecken som avskiljare. Inledande eller efterföljande blanktecken tas bort för kombinerade rader i ändarna som påverkas.
Utför statisk radbrytning för hela dokumentet. Det betyder att en ny textrad automatiskt börjar när den nuvarande raden överskrider längden som anges av alternativet Bryt rader vid: under fliken Redigering i ->.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Den här menyn innehåller alternativ för att använda och hantera sessioner i Kate. För mer information, läs Använda sessioner.
Skapar en ny tom session. Alla filer som för närvarande är öppna kommer att stängas.
Öppnar en befintlig session. Dialogrutan för sessionsval visas för att låta dig välja en.
Den här undermenyn låter dig öppna en befintlig session.
Sparar nuvarande session. Om sessionen är anonym, blir du tillfrågad om ett sessionsnamn.
Sparar nuvarande session med ett nytt namn. Du blir tillfrågad om namnet att använda.
Visar dialogrutan Sessionshantering som låter dig byta namn på och ta bort sessioner.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Menyn låter dig ändra egenskaper för huvudfönstret, som att visa/dölja verktygsrader, och ger tillgång till inställningsdialogrutorna.
Den här undermenyn anger alla tillgängliga verktygsrader. Varje alternativ byter visning av motsvarande verktygsrad.
Byter fullskärmsvisning.
Det här kommandot kommer att flyttas till menyn Fönster i en framtida version av Kate.
Visar den välbekanta dialogrutan för att anpassa snabbtangenter i KDE.
Visar den välbekanta dialogrutan för att anpassa verktygsrader i KDE.
Startar den huvudsakliga inställningsdialogrutan.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Öppnar ytterligare en kopia av Kate. Den nya kopian är identiskt med originalet.
Det här delar fönstret (som kan vara det huvudsakliga redigeringsområdet) i två lika stora rutor, med den nya till vänster om den nuvarande. Den nya rutan får fokus, och visar samma dokument som den gamla.
Delar fönstret (som kan vara det huvudsakliga redigeringsområdet) i två lika stora rutor, med den nya längst ner. Den nya rutan får fokus, och visar samma dokument som den gamla.
Stänger den aktuella rutan. Det här är inaktivt om det bara finns en ruta (det huvudsakliga redigeringsområdet).
Inga dokument stängs genom att stänga en ruta – de är fortfarande tillgängliga i menyn , samt i fillistan.
Fokusera på nästa dokumentvy, om du har delat redigeringsområdet i flera vyer.
Fokusera på föregående dokumentvy, om du har delat redigeringsområdet i flera vyer.
Byter visning av sidoradens knapprader. Kommandot påverkar inte visning av sidoradens innehållskomponenter, alla sidorader som är synliga kommer att förbli synliga, och om du tilldelat snabbtangenter till kommandona nedan kommer de förstås att fortsätta fungera.
Visar eller döljer Kates dokumentlista
Visar eller döljer Kates filsystembläddrare
Visar eller döljer Kates verktyg Sök i filer.
Visar eller gömmer den inbyggda terminalemulatorn.
När det aktiveras för första gången, skapas terminalen.
När terminalemulatorn visas, så får den fokus, så att du kan börja skriva in kommandon omedelbart. Om alternativet Synkronisera konsollen med aktivt dokument är aktiverat på sidan Allmänt i den huvudsakliga inställningsdialogrutan, så byter skalsessionen arbetskatalog till katalogen för det aktiva dokumentet, om det är en lokal fil.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Förutom KDE:s standardmenyalternativ under som beskrivs nedan, finns det menyalternativ som visar handböcker för installerade insticksprogram.
Startar KDE:s hjälpsystem med början på hjälpsidorna för Kate (det här dokumentet).
Ändrar muspekaren till en kombination av en pil och ett frågetecken. Genom att klicka på objekt i Kate öppnas ett hjälpfönster (om det finns ett för just det här objektet) som förklarar objektets funktion.
Öppnar dialogrutan för felrapportering där du kan rapportera ett fel eller lämna ett förbättringsförslag.
Det här visar information om version och upphovsmän.
Det här visar KDE:s version och annan grundläggande information.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Kate erbjuder flera sätt att justera programmet så att det beter sig som önskas. De viktigaste är:
Det huvudsakliga inställningsverktyget, som låter dig anpassa programmet Kate, editorkomponenten och användning av insticksprogram.
Låter dig ändra ofta använda inställningar, och att starta inställningsdialogrutor.
Låter dig dela det nuvarande fönstret, samt visa ikoner och radnummer för dokumentet som redigeras för närvarande.
Den inbyggda terminalen använder inställningarna som definieras i Inställningscentralen, och kan anpassas genom att klicka med musknapp och välja i undermenyn .
Inställningsdialogrutan för Kate visar ett träd med grupper till vänster, och en inställningssida som motsvarar den valda gruppen till höger.
Inställningarna är uppdelade i två grupper, närmare bestämt
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Den här gruppen innehåller sidor för att anpassa det huvudsakliga Kate-programmet.
Den här sidan innehåller ett fåtal globala alternativ för Kate.
Om aktiverad, kommer Kate att visa den fullständiga webbadressen för aktuellt dokument i namnlisten, istället för bara filnamnet.
Det gör att den inbyggda terminalen att byta katalog med cd till katalogen för det aktiva dokumentet, när den startas, och när ett nytt dokument får fokus. Om det inte aktiveras, måste du flytta dig i terminalen själv.
När aktiverad, underrättar Kate dig om filer som ändrats utanför programmet så fort huvudfönstret får inmatningsfokus. Du kommer att kunna hantera flera ändrade filer samtidigt. Du kan ladda om, spara eller kasta ändrade filer i grupper.
Om inte aktiverad, frågar Kate dig om en åtgärd när en externt ändrad fil får fokus inne i programmet.
När aktiverad, lagrar Kate metadata som bokmärken och sessionsinställningar också när du stänger dokument. Data används om dokumentet är oförändrat när det öppnas igen.
Ställ in maximalt antal dagar som metainformation behålls för oöppnade filer. Det hjälper till att hålla databasen med metainformation på en rimlig storlek.
Den här sidan innehåller alternativ som hör ihop med att använda sessioner.
Om aktiverad, sparar Kate fönsterinställningen med varje session.
Välj hur du vill att Kate ska bete sig vid start. Inställningen kan överskridas genom att ange vad som ska göras på kommandoraden.
Med det här alternativet startar Kate en ny namnlös session när det startas.
Kate använder den senast öppnade sessionen vid start. Det är bra om du alltid vill använda samma session, eller sällan byta.
Kate visar en liten dialogruta som låter dig välja sessionen du föredrar. Det är förvalt beteende. Bra om du ofta använder många olika sessioner.
Ändringar av sessionsdata (öppna filer och om aktiverat, fönsterinställningar) sparas inte. Du blir förstås tillfrågad om du har osparade filer. Med det här alternativet kan du ställa in dina sessioner en gång, och inte bekymra dig om att stänga extrafiler som du öppnade och inte vill se nästa gång du använder sessionen.
Kate sparar sessionsdata, utom om sessionen är namnlös. Med det här alternativet återställs sessionerna alltid precis som du lämnade dem. Det är förvalt beteende.
Du blir tillfrågad om du vill spara sessionen varje gång en namngiven session stängs.
Anpassa knapparna i filsystembläddrarens verktygsrad genom att flytta de du vill ha aktiverade till listan Markerade åtgärder, och ordna dem med pilknapparna vid sidan om listan.
Du kan låta filsystembläddraren automatiskt gå till katalogen som innehåller aktuellt dokument vid vissa händelser:
När ett nytt dokument blir aktivt.
När filsystembläddraren blir synlig.
Välj hur lång bläddringshistorik du vill ha. Bläddraren kommer bara ihåg enskilda platser, duplikat tas bort.
Välj hur många filter du vill ska kommas ihåg. Bara enskilda distinkta filter blir ihågkomna, duplikat tas bort.
Ställ in om filsystembläddraren ska komma ihåg plats och filter över sessioner.
Den här sidan låter dig aktivera eller inaktivera skuggning av bakgrunden som åskådliggör din senaste aktivitet, och välja vilka färger som används om den är aktiverad. Se avsnittet om dokumentlistan för mer om funktionen.
Ställ in hur du vill att dokumentlistan ska sorteras. Det kan också ställas in från menyn som visas med höger musknapp i dokumentlistan.
Den här sidan tillhandahåller en lista med installerade insticksprogram för programmet Kate. Varje insticksprogram representeras med namn och en kort beskrivning. Du kan markera kryssrutan vid ett objekt för att aktivera insticksprogrammet det representerar.
Om ett insticksprogram tillhandahåller inställningsalternativ, visas en sida för att komma åt dem som en underliggande sida till denna.
I menyn hittar du en undermeny som heter . Dessa verktyg startar externa program med data som hör till det nuvarande dokumentet, till exempel dess webbadress, katalog, text eller markering. Den här sidan låter dig hantera menyn och redigera, ta bort eller lägga till nya verktyg.
Varje externt verktyg är ett skalkommando som innehåller makron som representerar dokumentets data. När det aktiveras, ersätts alla makron med data från det aktiva dokumentet.
Egenskaper för externa verktyg
En snygg beteckning för menyn Externa verktyg.
Skriptet som ska köras när verktyget aktiveras. Innan skriptet skickas till skalet, ersätts följande makron:
Den fullständiga webbadressen för nuvarande dokument, eller en tom sträng om dokumentet inte har sparats.
En lista med webbadresser åtskilda med mellanslag för alla öppna dokument (utom de som inte har sparats).
Katalogdelen av det nuvarande dokumentets webbadress, eller en tom sträng om det nuvarande dokumentet inte har sparats.
Det nuvarande dokumentets filnamn utan sökvägen, eller en tom sträng om det nuvarande dokumentet inte har sparats.
Radnumret där infogningsmarkören finns i det nuvarande dokumentet.
Kolumnnumret för infogningsmarkören i det nuvarande dokumentet.
Den markerade texten i det nuvarande dokumentet, eller en tom sträng om ingen text är markerad.
Den fullständiga texten i nuvarande dokument. Se upp med att det kan möjligtvis överskrida den maximala kommandolängden som tillåts i systemet. Använd med försiktighet.
Den huvudsakliga körbara filen är skriptet. Det krävs, och används för att kontrollera om kommandot över huvud taget kan köras. En fullständigt kvalificerad sökväg tillåts om den körbara filen inte finns i variabeln PATH.
En lista med Mime-typer åtskilda med semikolon som det här kommandot ska aktiveras för. Den är för närvarande oanvänd.
Du kan välja att låta det nuvarande eller alla dokument sparas innan skriptet körs. Det är bekvämt om skriptet läser filen från disk.
Om du fyller i detta, kommer verktyget att vara tillgängligt på editorns kommandorad som exttool-kommandoradsnamn (strängen du skriver in här med “exttool-” tillagt framför).
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Den här gruppen innehåller alla sidor som hör till editorkomponenten i Kate. De flesta inställningarna här är förvalda, och kan överskridas genom att definiera en filtyp, genom dokumentvariabler eller genom att ändra dem per dokument under en redigeringssession.
Om det här alternativet markeras, bryts textrader vid fönstrets kant på skärmen.
Välj när indikering av dynamisk radbrytning ska visas.
Aktiverar att dynamiskt radbrytna rader justeras vertikalt till den första radens indenteringsnivå. Det kan hjälpa till att göra kod och taggar mer läsbara.
Dessutom låter det dig att ställa in en maximal bredd av skärmen, som ett procenttal. Därefter justeras inte längre dynamiskt radbrytna rader vertikalt. Vid 50 % får exempelvis inte rader vars indenteringsdjup är mer än 50 % av skärmens bredd någon vertikal justering för efterföljande radbrutna rader.
Om det här alternativet är markerat, visar den aktuella vyn markeringar för kodvikning, om kodvikning är tillgänglig.
Om det här är markerat, ser du en ikonkant till vänster. Ikonkanten visar till exempel bokmärkesmarkeringar.
Om det här är markerat, ser du radnummer till vänster.
Om det här alternativet är markerat visar aktuell vy markeringar på den vertikala rullningslisten. Markeringarna visar till exempel bokmärken.
Bokmärken ordnas enligt radnumret där de är placerade.
Varje nytt bokmärke läggs till längst ner, oberoende av var det är placerat i dokumentet.
Om det här är markerat, visar editorn vertikala linjer för att hjälpa till att identifiera indenterade rader.
Den här sidan i dialogrutan låter dig ställa in alla teckensnitt och färger i alla färgscheman du har, samt skapa nya scheman eller ta bort befintliga. Varje schema har en inställning av färger, teckensnitt, normal textstil och markeringstextstil.
Kate väljer schemat som för närvarande är aktivt i förväg åt dig. Om du vill arbeta med ett annat schema börja med att välja det i kombinationsrutan Schema.
Det här är förvald bakgrund för redigeringsområdet. Det kommer att vara den dominerande färgen i redigeringsområdet.
Det här är bakgrunden för markerad text. Förvalt värde är den globala markeringsfärgen, som är inställd i färginställningarna i KDE.
Ställ in färgen för aktuell rad. Att ställa in den något annorlunda jämfört med den normala textbakgrunden hjälper till att hålla fokus på den aktuella raden.
Den här kombinationsrutan låter dig ställa in överlagringsfärger för diverse typer av markeringar. Färgerna blandas in i en markerad rads bakgrundsfärg, så att en aktuell rad med flera markeringar har en bakgrund som är en blandning av flera färger. Markeringsfärgerna används också om du aktiverar visning av markeringar på rullningslisten.
Den här färgen används för markeringar, radnummer och vikmarkörkanter till vänster i redigeringsvyn när de visas.
Den här färgen används för att visa radnummer till vänster i vyn när de visas.
Den här färgen används för att markera bakgrunden för matchande parenteser.
Den här färgen används för att rita ett mönster till vänster om rader med dynamisk radbrytning när de är vertikalt justerade, samt för statiska radbrytningsmarkörer.
Den här färgen används för att visa indikering av blanktecken när det är aktiverat.
Här kan du välja teckensnittet för schemat. Du kan välja bland alla teckensnitt som är tillgängliga på systemet, och ställa in förvald storlek. En exempeltext visas längst ner i dialogrutan, så att du kan se effekten av dina val.
De normala textstilarna ärvs av färgläggningstextstilarna, vilket gör det möjligt för editorn att visa text på ett mycket konsekvent sätt, till exempel använder kommentartext samma stil i nästan alla textformat som Kate kan färglägga.
Namnet i listan med stilar använder stilen som är inställd för objektet, vilket ger en omedelbar förhandsgranskning när en stil ställs in.
Varje stil låter dig välja gemensamma egenskaper samt förgrunds- och bakgrundsfärger. För att inte använda en bakgrundsfärg, högerklicka och använd den sammanhangsberoende menyn.
Här kan du redigera textstilarna som används av en viss färgläggningsdefinition. Editorn väljer färgläggningen som används av aktuellt dokument i förväg. För att arbeta med en annan färgläggning, välja en i kombinationsrutan ovanför listan med stilar.
Namnet i listan med stilar använder stilen som är inställd för objektet, vilket ger en omedelbar förhandsgranskning när en stil ställs in.
Varje stil låter dig välja gemensamma egenskaper samt förgrunds- och bakgrundsfärger. För att inte använda en bakgrundsfärg, högerklicka och använd den sammanhangsberoende menyn. Dessutom kan du se om en stil är samma som den förvalda stilen för objektet, och ställa in den till det om den inte är det.
Du märker att många färgläggningar innehåller andra färgläggningar representerade av grupper i stillistan. De flesta färgläggningar importerar till exempel färgläggningen Alerts, och många källkodsformat importerar färgläggningen Doxygen. Redigering av färger i grupperna påverkar bara stilarna när de används i det redigerade färgläggningsformatet.
Om markerad, hoppar markören över blanktecken och går till början av radens text när tangenten Home trycks ner.
När aktiv, och infogningsmarkören flyttas med tangenterna Vänster och Höger går den till föregående eller nästa rad och början eller slutet av raden, på samma sätt som de flesta editorer.
När inaktiv, kan inte infogningsmarkören flyttas till vänster om radens början, men den kan flyttas förbi radens slut, vilket kan vara mycket praktiskt för programmerare. När alternativet är aktivt, och markören flyttas förbi slutet av en rad (åt höger) med piltangenterna, gör det att den hoppar ner till början av nästa rad. På liknande sätt, om markören flyttas förbi början av en rad (åt vänster) hoppar den upp till slutet av föregående rad. När alternativet är inaktivt, och markören flyttas till höger förbi radens slut gör det bara att den fortsätter horisontellt på samma rad, och ett försök att flytta den åt vänster förbi början av raden gör ingenting.
Det här alternativet ändrar beteende hos markören när användaren trycker på tangenten Page Up eller Page Down. Om det inte är markerat, behåller textmarkören sin relativa position i den synliga texten i Kate när ny text blir synlig som ett resultat av åtgärden. Om markören alltså befinner sig mitt i den synliga texten när åtgärden utförs, förblir den där (utom när man når början eller slutet). När alternativet är markerat, gör första användningen av tangenten att markören antingen flyttas längst upp eller längst ner i den synliga texten när en ny sida med text visas.
Anger antalet rader som behålls synliga ovanför och under markören om möjligt.
Markeringar skrivs över av inskriven text, och försvinner när markören flyttas.
Markeringar blir kvar också efter markören flyttas och text skrivs in.
När det här är aktiverat, infogar editorn ett beräknat antal mellanslag enligt positionen i texten och inställningen tab-width när du trycker på tabulatortangenten.
När det här är markerat visar Kate en liten punkt som en synlig representation av tabulatortecken.
Det gör också att punkter ritas för att ange efterföljande blanktecken. Det kommer att rättas i en framtida version av Kate.
Om alternativet Infoga mellanslag istället för tabulatorer är aktiverat bestämmer det här alternativet antal mellanslag som editorn använder för att automatiskt ersätta tabulatortecken.
Ordbrytning är en funktion som gör att editorn automatiskt påbörjar en ny textrad och flyttar (radbryter) markören till början av den nya raden. Kate påbörjar automatiskt en ny textrad när aktuell rad når längden som anges av alternativet Bryt rader vid:.
Sätter på eller stänger av dynamisk radbrytning.
Om det här alternativet är markerat, ritas en vertikal linje i radbrytningskolumnen som definieras i -> under fliken Redigering. Observera att radbrytningsmarkören bara ritas om du använder ett teckensnitt med fast breddsteg.
Om alternativet Radbrytning är markerat, avgör det här alternativet längden (i tecken) där editorn automatiskt påbörjar en ny rad.
Kate eliminerar automatiskt extra mellanslag vid textradernas slut.
När användaren skriver in en vänsterparentes ([, ( eller {) skriver Kate automatiskt in högerparentesen (}, ) eller ]) till höger om markören.
Här kan användaren ange antal steg som Kate behåller i minnet för syftet att ångra inskriven text och åtgärder. Det betyder att ju högre antalet steg är desto mer minne använder Kate för det. Att ställa in alternativet till 10 skulle betyda att användaren kan ångra de senaste tio åtgärderna, dvs. klicka 10 gånger på knappen och få något att hända.
Det här avgör var Kate hämtar söktexten (den skrivs automatiskt in i dialogrutan Sök text):
Ingenstans: Gissa inte söktexten.
Bara markering: Använd aktuell markering om tillgänglig.
Markering, därefter aktuellt ord: Använd aktuell markering om tillgänglig, använd annars aktuellt ord.
Bara aktuellt ord: Använd ordet som markören för närvarande finns i, om tillgängligt.
Aktuellt ord, därefter markering: Använd aktuellt ord om tillgängligt, använd annars aktuell markering.
Välj automatiskt indenteringsläge som du normalt vill använda. Du rekommenderas starkt att använda Inget eller Normal här, och använda inställning av filtyper för att ställa in andra indenteringslägen för textformat som C/C++ kod eller XML.
Infoga automatiskt ett inledande "*" när text skrivs in inne i en kommentar med Doxygen-stil. Inställningen aktiveras bara när den är tillämplig.
Det här ersätter tabulatortecken med det antal mellanslag som ställs in med Antal mellanslag: nedan.
Använd en blandning av tabulatortecken och mellanslag för indentering.
Ställ in det antal mellanslag du vill använda för indentering när du markerar Använd mellanslag istället för tabulator för att indentera ovan.
När det här är markerat, avindenterar inte editorn rader ytterligare i en markering när raden med minst indentering blir avindenterad. Om du ibland avindenterar block med indenterad kod, kan det vara till hjälp.
Indentering med mer än det valda antalet mellanslag kommer inte att förkortas.
Det här gör att tangenten tab kan användas för att indentera.
Det här gör att tangenten backsteg kan användas för att indentera.
Det här låter tabulatortangenten infoga indenteringstecken.
Det här låter tabulatortangenten infoga ett tabulatortecken.
Det här låter tabulatortangenten indentera aktuell rad.
Det här ställer in förvald teckenkodning för dina filer.
Välj radslutsläget du föredrar för det aktiva dokumentet. Du kan välja bland UNIX®, DOS/Windows® eller MacIntosh.
Markera det här om du vill att editorn automatiskt ska detektera radslutstyp. Den första radslutstypen som hittas används för hela filen.
Editorn laddar angivet antal textblock (med omkring 2048 rader) i minnet. Om filstorleken är större än så, växlas andra block ut till disk och laddas transparent efter behov.
Det kan orsaka små fördröjningar vid navigering i dokumentet. Ett större antal block ökar redigeringshastigheten på bekostnad av minne.
Välj bara det största möjliga antal block för normal användning: begränsa det bara om du har problem med minnesanvändning.
Editorn tar automatiskt bort extra mellanslag i slutet av textrader när filen laddas eller sparas.
Editorn söker det angivna antalet katalognivåer uppåt efter en Kate inställningsfil och laddar inställningsraden från den.
Säkerhetskopiering när du sparar gör att Kate kopierar filen på disk till <prefix><filnamn><suffix> innan ändringarna sparas. Suffixet har normalvärdet ~ och prefixet är normalt tomt.
Markera det här om du vill ha säkerhetskopior av lokala filer när du sparar.
Markera det här om du vill ha säkerhetskopior av fjärrfiler när du sparar.
Skriv in prefixet som ska läggas till i början av den säkerhetskopierade filens namn.
Skriv in suffixet som ska läggas till sist i den säkerhetskopierade filens namn.
Den här gruppen av alternativ används för att anpassa färgläggningsstilarna för varje typ av programmeringsspråk. Alla ändringar du gör i andra områden av dialogrutan gäller bara denna typ.
Det här används för att välja språktyp att ställa in.
Visa egenskaper för syntaxfärgläggningsregler för det valda språket: upphovsmannens namn och licens.
Det här är listan med filändelser som används för att avgöra vilka filer som ska färgläggas med det nuvarande syntaxfärgläggningsläget.
Att klicka på guideknappen visar en dialogruta med en lista över alla tillgängliga Mime-typer att välja bland.
Posten Filändelser redigeras också automatiskt.
Ställ in prioritet för färgläggningsregeln.
Klicka på knappen för att ladda ner nya eller uppdaterade syntaxfärgläggningsbeskrivningar från Kates webbplats.
Den här sidan låter dig överskrida förvalda inställningar för dokument med angivna Mime-typer. När editorn laddar ett dokument, kontrollerar den om det matchar filmasken eller Mime-typerna för en av de definierade filtyperna, och om det är fallet tillämpas variablerna som är definierade. Om mer än en filtyp matchas, används den med högst prioritet.
Filtypen med högst prioritet är den som visas först i kombinationsrutan. Om fler filtyper hittas, anges de också.
Det här används för att skapa en ny filtyp. Efter du klickat på knappen, blir fälten nedanför tomma och du kan fylla i de egenskaper du vill ha för den nya filtypen.
För att ta bort en befintlig filtyp, markera den i kombinationsrutan och tryck på knappen Ta bort.
Filtypen med högst prioritet är den som visas först i kombinationsrutan. Om fler filtyper hittas, anges de också.
Filtypens namn är texten i motsvarande menyalternativ. Namnet visas i menyn ->.
Sektionsnamnet används för att organisera filtyper i menyer. Det används också i menyn ->.
Strängen låter dig ställa in Kates inställningar för filer som väljes av den här Mime-typen genom att använda variabler i Kate. Du kan ställa in nästan alla inställningsalternativ, såsom färgläggning, indenteringsläge, kodning, etc.
För en fullständig lista med kända variabler, se handboken.
Jokerteckenmasken låter dig välja filer enligt filnamn. En typisk mask använder en asterisk och filändelsen, till exempel *.txt; *.text. Strängen är en lista med masker åtskilda av semikolon.
Visar en guide som hjälper dig att enkelt välja Mime-typer
Ställer in en prioritet för filtypen. Om mer än en filtyp väljer samma fil, används den med högst prioritet.
Här kan du ändra inställningen av snabbtangenter. Välj en åtgärd och klicka på Egen om du vill ha en annan snabbtangent för åtgärden.
Sökraden låter dig leta efter en specifik åtgärd och se dess motsvarande snabbtangent.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Variabler i Kate är Kate-programdelens implementering av dokumentvariabler, som liknar modelines i Emacs och Vi. I Kate-programdelen har raderna formatet kate: VARIABELNAMN VÄRDE; [ VARIABELNAMN VÄRDE; ... ]. Raderna kan förstås finnas i en kommentar, om filen har ett format med kommentarer. Variabelnamn är enstaka ord (inga blanktecken), och allt fram till nästa semikolon är värdet. Semikolonet är nödvändigt.
Här är ett exempel på en variabelrad, som styr indenteringsinställningar för en C++, Java eller Javaskript-fil:
// kate: space-indent on; indent-width 4; mixedindent off; indent-mode cstyle;
Bara de första och sista 10 raderna söks igenom efter variabelrader.
Det finns variabler som stöder nästan alla inställningar i Kate-programdelen, och ytterligare insticksprogram kan använda variabler, som i så fall ska vara dokumenterade i insticksprogrammets dokumentation.
När inställningarna läses, letar Kate-programdelen på följande ställen (i denna ordning):
Den allmänna inställningen.
Valfri sessionsdata.
Inställningen under "filtyp".
Dokumentvariabler i själva dokumentet.
Inställningar som görs under redigering från menyn eller kommandoraden.
Alla variabler som inte anges nedan lagras i dokumentet och kan läsas av andra objekt, exempelvis insticksprogram, som kan använda dem för egna syften. Det variabelbaserade indenteringsläget använder till exempel dokumentvariabler för sin inställning.
Variablerna som anges här dokumenterar Kate version 2.4. Fler variabler kan läggas till i framtiden. Det finns tre möjliga typer av värden för variabler, med följande giltiga uttryck:
BOOL - on|off|true|false|1|0
HELTAL - vilket heltal som helst
STRÄNG - allt annat
Tillgängliga variabler
auto-brackets [BOOL]
Sätt på eller stäng av automatisk infogning av parenteser.
auto-center-lines [HELTAL]
Ställ in antal rader för automatisk centrering.
auto-insert-doxygen [BOOL]
Sätt på eller stäng av infogning av inledande asterisk i Doxygen-kommentarer. Detta har ingen effekt om du inte använder automatisk indentering med C-stil.
background-color [STRÄNG]
Ställ in dokumentets bakgrundsfärg. Värdet måste vara något som kan tolkas som en giltig färg, till exempel "#ff0000".
backspace-indents [BOOL]
Sätt på eller stäng av indentering med backsteg.
block-selection [BOOL]
Sätt på eller stäng av blockmarkering.
bracket-highlight-color [STRÄNG]
Ställer in färgen för markering av parenteser. Värdet måste vara något som kan tolkas som en giltig färg, till exempel "#ff0000".
current-line-color [STRÄNG]
Ställer in färgen för aktuell rad. Värdet måste vara något som kan tolkas som en giltig färg, till exempel "#ff0000".
dynamic-word-wrap [BOOL]
Sätter på eller stänger av dynamisk radbrytning.
eol | end-of-line [STRÄNG]
Ställer in radslutsläget. Giltiga inställningar är “unix”, “mac” och “dos”.
encoding [STRÄNG]
Ställer in dokumentets kodning. Värdet måste vara ett giltigt kodningsnamn, som “utf-8”.
font-size [HELTAL]
Ställer in teckenstorleken i punkter för dokumentets teckensnitt.
font [STRÄNG]
Ställer in dokumentets teckensnitt. Värdet måste vara ett giltigt teckensnittsnamn, till exempel “courier”.
icon-bar-color [STRÄNG]
Ställer in ikonradens färg. Värdet måste vara något som kan tolkas som en giltig färg, till exempel #ff0000.
icon-border [BOOL]
Sätter på eller stänger av visning av ikonkanten.
folding-markers [BOOL]
Sätter på eller stänger av visning av vikmarkörer.
indent-mode [STRÄNG]
Ställer in automatiskt indenteringsläge. Alternativen “none”, “normal”, “cstyle”, “csands”, “python” och “xml” känns igen. Se avsnittet “Att använda automatisk indentering” för detaljinformation.
indent-width [HELTAL]
Ställ in indenteringsbredden.
keep-extra-spaces [BOOL]
Ställer in om extra mellanslag ska behållas när indenteringsbredden beräknas.
keep-indent-profile [BOOL]
Om aktiverad, förhindras avindentering av ett block om minst en rad inte har någon indentering.
line-numbers [BOOL]
Sätt på eller stäng av visning av radnummer.
mixed-indent [BOOL]
Sätter på eller stänger av blandad indentering a la Emacs.
overwrite-mode [BOOL]
Sätter på eller stänger av överskrivningsläge.
persistent-selection [BOOL]
Sätt på eller stäng av långlivade markeringar.
remove-trailing-space [BOOL]
Sätter på eller stänger av dynamisk korrigering av radslut.
replace-tabs-save [BOOL]
Sätter på eller stänger av konvertering av tabulatortecken till mellanslag.
replace-tabs [BOOL]
Sätter på eller stänger av dynamisk konvertering av tabulatortecken till mellanslag.
replace-trailing-space-save [BOOL]
Sätter på eller stänger av korrigering av radslut när dokumentet sparas.
scheme [STRÄNG]
Ställer in färgschemat. Strängen måste vara namnet på ett färgschema som finns i dina inställningar för att ha någon effekt.
selection-color [STRÄNG]
Ställer in markeringsfärgen. Värdet måste vara något som kan tolkas som en giltig färg, till exempel "#ff0000".
show-tabs [BOOL]
Sätter på eller stänger av synligt tabulatortecken.
smart-home [BOOL]
Sätter på eller stänger av smart Home-navigering.
space-indent [BOOL]
Sätter på eller stänger av indentering med mellanslag.
tab-indents [BOOL]
Sätter på eller stänger av indentering med tabulatortecken.
tab-width [HELTAL]
Ställer in tabulatorvisningsbredden.
undo-steps [HELTAL]
Ställer in antalet ångra-steg som ska kommas ihåg.
word-wrap-column [HELTAL]
Ställer in bredden för hård radbrytning.
word-wrap-marker-color [STRÄNG]
Ställer in färgen som markerar radbrytningar. Värdet måste vara något som kan tolkas som en giltig färg, till exempel "#ff0000".
word-wrap [BOOL]
Sätter på eller stänger av hård radbrytning.
wrap-cursor [BOOL]
Sätter på eller stänger av radbrytningsmarkörer.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Kate. Program Copyright 2000, 2001, 2002 - 2005 av Kates utvecklingsgrupp
Kate-gruppen
(cullmann AT kde.org)Projektledare & kärnutvecklare
(anders AT alweb.dk)Kärnutvecklare, syntaxfärgläggning för Perl, dokumentation
(kde AT jowenn.at)Kärnutvecklare, syntaxfärgläggning
(michael.bartl1 AT chello.at)Kärnutvecklare
(phlip_cpp AT my-deja.com)Projektkompilatorn
(bastian AT kde.org)Det häftiga buffringssystemet
(newellm AT proaxis.com)Tester...
(gholam AT xtra.co.nz)Kärnutvecklare
(digisnap AT cs.tu-berlin.de)Upphovsman till Kwrite
(koch AT kde.org)Flyttning av Kwrite till Kparts
(gebauer AT bigfoot.com)Inte angivet
(hausmann AT kde.org)Inte angivet
(glenebob AT nwlink.com)Ångra historik för Kwrite, Kspell-integrering
(sdmanson AT alltel.net)Stöd för Kwrite XML-syntaxfärgläggning
(jfirebaugh AT kde.org)Diverse programfixar
(dhdev AT gmx.de)Utvecklare, färgläggningsguide
Många andra personer har bidragit:
(merlim AT libero.it)Syntaxfärgläggning för RPM-specifikationsfiler, Diff med mera
(rocky AT purdue.edu)Syntaxfärgläggning för VHDL
Syntaxfärgläggning för SQL
Syntaxfärgläggning för Ferite
Syntaxfärgläggning för ILERPG
Färgläggning för Java, och mycket mer
Färgläggning för LaTeX
Färgläggning för make-filer och Python
Färgläggning för Python
Små felrättningar, XML-insticksprogram
Dokumentation copyright 2000,2001 Seth Rothberg (sethmr AT bellatlantic.org)
Dokumentation Copyright 2002, 2003, 2005 Anders Lund (anders AT alweb.dk)
Översättning Johan Thelmén (jth AT linux.nu) 2001-07-13
Den här dokumentationen licensieras under villkoren i GNU Free Documentation License.
Det här programmet licensieras under villkoren i GNU General Public License.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Innehållsförteckning
Syntaxfärgläggning är det som gör att editorn automatiskt visar text med olika stilar/färger, beroende på strängens funktion i relation till filens syfte. Till exempel i programkällkod, så kan kontrollsatser visas i fetstil, medan datatyper och kommentarer får annorlunda färg än resten av texten. Det här ökar textens läsbarhet väsentligt, och hjälper på så sätt författaren att vara effektivare och mer produktiv.
En funktion i Perl, som visas med syntaxfärgläggning.
Samma kod utan syntaxfärgläggning.
Av de två exemplen, vilket är lättast att läsa?
Kate levereras med ett flexibelt, anpassningsbart och avancerat system för att göra syntaxfärgläggning, och standarddistributionen tillhandahåller definitioner för ett brett område av programspråk, formaterings- och skriptspråk samt andra textfilformat. Dessutom kan du tillhandahålla dina egna definitioner med enkla XML-filer.
Kate detekterar automatiskt de riktiga syntaxreglerna när du öppnar en fil, baserat på filens MIME-typ, som avgörs av dess filändelse, eller om den inte har någon, dess innehåll. Skulle du råka ut för ett dåligt val, kan du ställa in syntaxen som används för hand med menyn ->.
Stilarna och färgerna som används av varje syntaxfärgläggningsläge kan anpassas på sidan Utseende i inställningsdialogrutan, medan MIME-typerna det ska användas för hanteras på sidan Färgläggning.
Syntaxfärgläggning finns för att förbättra läsbarheten för riktig text, men du kan inte lita på att den validerar din text. Att markera text för syntax kan vara svårt, beroende på formatet som du använder, och i vissa fall är upphovsmännen till syntaxreglerna stolta om 98 procent av texten visas korrekt, även om du behöver en ovanlig stil för att se de felaktiga 2 procenten.
Du kan ladda ner uppdaterade eller nya definitioner av syntaxfärgläggning från Kates webbplats genom att klicka på knappen på sidan Färgläggning i inställningsdialogrutan.
Det här avsnittet beskriver Kates syntaxfärgläggningsmekanism i mer detalj. Det är avsett för dig, om du vill veta mer om den, eller om du vill skapa och ändra syntaxdefinitioner.
Så fort du öppnar en fil, är en av de första sakerna som Kate-editorn gör att avgöra vilken syntaxdefinition som ska användas för filen. När filens text läses in, och medan du skriver i den, så analyserar syntaxfärgläggningssystemet texten enligt reglerna som definieras i syntaxdefinitionen och markerar var i den som olika sammanhang och stilar börjar och slutar.
När du skriver in text i dokumentet, så analyseras och markeras den nya texten i farten, så att om du tar bort ett tecken som markeras som början eller slutet på ett sammanhang, så ändras stilen på den omgivande texten i enlighet med detta.
Syntaxdefinitioner som används av Kates syntaxfärgläggningssystem är XML-filer, som innehåller
Regler för att detektera funktionen hos text, organiserade i sammanhangsblock
Listor med nyckelord
Definitioner av stilobjekt
När texten analyseras utvärderas detekteringsreglerna i den ordning som de definierades, och om början på den nuvarande strängen matchar en regel, så används motsvarande sammanhang. Startpunkten i texten flyttas till den sista punkten där regeln matchade, och en ny genomgång av reglerna sker, med början i sammanhanget som anges av den matchande regeln.
Detekteringsreglerna är centrala för färgläggningsdetekteringssystemet. En regel är en sträng, ett tecken eller ett reguljärt uttryck som texten som ska analyseras matchas mot. Den innehåller information om vilken stil som ska användas för den delen av texten som matchar. Den kan byta arbetssammanhanget för systemet, antingen till ett sammanhang som anges explicit, eller till det föregående sammanhanget som användes av texten.
Reglerna organiseras i sammanhangsgrupper. En sammanhangsgrupp används för de huvudsakliga koncepten i formatets text, till exempel textsträngar inom citationstecken eller kommentarblock i programkällkod. Det här försäkrar att färgläggningssystemet inte behöver gå igenom alla regler när det inte är nödvändigt, och att vissa teckensekvenser i texten kan hanteras annorlunda beroende på det nuvarande sammanhanget.
Sammanhang kan skapas dynamiskt för att till exempel tillåta användning av instansspecifik data i regler.
I vissa programspråk, hanteras heltal annorlunda än flyttal av kompilatorn (programmet som översätter källkoden till körbart binärformat), och det kan finnas tecken som har en särskild mening i en sträng med citationstecken. I sådana fall är det vettigt att visa dem på ett annat sätt än omgivningen så att de är lätta att identifiera när texten läses. Så även om de inte representerar speciella sammanhang, så kan de betraktas som sådana av syntaxfärgläggningssystemet, så att de kan markeras för att visas på ett annorlunda sätt.
En syntaxdefinition kan innehålla så många stilar som krävs för att täcka koncepten i det format den används för.
I många format finns det en lista på ord som representerar ett speciellt koncept. Till exempel i programspråk, så är kontrollsatserna ett koncept, namn på datatyper ett annat, och inbyggda funktioner i språket ett tredje. Kates syntaxfärgläggningssystem kan använda sådana listor för att detektera och markera ord i texten för att visa koncepten för textformaten.
Om du öppnar en C++ källkodsfil, en Java källkodsfil och ett HTML-dokument i Kate, så ser du att även om formaten är olika, och olika ord därför väljs för särskild behandling, så är färgerna som används samma. Det här beror på att Kate har en fördefinierad lista med standardstilar, som används av varje individuell syntaxdefinition.
Det här gör det lätt att känna igen liknande koncept i olika textformat. Kommentarer finns till exempel i nästa alla program-, skript- eller formateringsspråk, och när de visas med samma stil i alla språk, behöver du inte stanna och tänka efter för att identifiera dem i texten.
Alla stilar i en syntaxdefinition använder en av standardstilarna. Några få syntaxdefinitioner använder fler stilar än det finns som standard, så om du ofta använder ett format, kan det vara värt att titta i inställningsdialogrutan för att se om några koncept använder samma stil. Det finns till exempel bara en standardstil för strängar, men eftersom programspråket Perl hanterar två sorters strängar, kan du utöka färgläggningen genom att ställa in dessa så att de skiljer sig något. Alla tillgängliga standardstilar förklaras senare.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Det här avsnittet är en översikt av färgläggningsdefinitionernas XML-format. Det beskriver huvudkomponenterna och deras betydelse och användning, och går djupare in i detaljerna för detekteringsreglerna.
Den formella definitionen, också kallad en DTD, lagras i filen language.dtd som ska finnas installerad på ditt system i katalogen $. KDEDIR/share/apps/kate/syntax
Huvudkomponenter i Kates färgläggningsdefinitioner
<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?> <!DOCTYPE language SYSTEM "language.dtd">
language. Följande egenskaper är tillgängliga:Egenskaper som krävs:
name anger språkets namn. Det visas senare i menyer och dialogrutor.
section anger kategorin.
extensions definierar filändelser, som "*.cpp;*.h".
Valfria egenskaper:
mimetype kopplar filer baserat på MIME-typ.
version anger definitionsfilens aktuella version.
kateversion anger senaste version av Kate som stöds.
casesensitive definierar om nyckelord är skiftlägeskänsliga eller inte.
priority krävs om en annan syntaxfärgläggningsfil använder samma filändelse. Den högsta prioriteten vinner.
author innehåller författarens namn och e-postadress.
license innehåller licensen, oftast LGPL, Artistic, GPL och andra.
hidden definierar om namnet ska visas i Kates menyer.
Nästa rad kan alltså se ut så här:
<language name="C++" version="1.00" kateversion="2.4" section="Sources" extensions="*.cpp;*.h" />
highlighting som innehåller det valfria elementet list och det nödvändiga elementen contexts och itemDatas.list element innehåller en lista med nyckelord. I det här fallet är nyckelorden class och const. Du kan lägga till så många listor som du behöver.
Elementet contexts innehåller alla sammanhang. Det första sammanhanget är förvalt som start för färgläggningen. Det finns två regler i sammanhanget Normal Text som matchar listan av nyckelord med namnet något-namn och en regel som detekterar ett citationstecken och byter sammanhang till string. För att lära dig mer om regler, läs nästa kapitel.
Den tredje delen är elementet itemDatas. Det innehåller alla färger och teckenstilar som behövs av sammanhangen och reglerna. I det här exemplet används itemData Normal Text, String och Keyword.
<highlighting>
<list name="något-namn">
<item> class </item>
<item> const </item>
</list>
<contexts>
<context attribute="Normal Text" lineEndContext="#pop" name="Normal Text" >
<keyword attribute="Keyword" context="#stay" String="något-namn" />
<DetectChar attribute="String" context="string" char=""" />
</context>
<context attribute="String" lineEndContext="#stay" name="string" >
<DetectChar attribute="String" context="#pop" char=""" />
</context>
</contexts>
<itemDatas>
<itemData name="Normal Text" defStyleNum="dsNormal" />
<itemData name="Keyword" defStyleNum="dsKeyword" />
<itemData name="String" defStyleNum="dsString" />
</itemDatas>
</highlighting>
general. Den kan innehålla information om nyckelord, kodvikning, kommentarer och indentering.Sektionen comment definierar den sträng som enradskommentarer inleds med. Du kan också definiera flerradskommentarer med multiLine och den ytterligare egenskapen end. Det är användbart när användaren trycker på snabbtangenten som motsvarar kommentera/avkommentera.
Sektionen keywords definierar om listor med nyckelord är skiftlägeskänsliga eller inte. Andra egenskaper förklaras senare.
<general>
<comments>
<comment name="singleLine" start="#"/>
</comments>
<keywords casesensitive="1"/>
</general>
</language>
Den här delen beskriver alla tillgängliga egenskaper för sammanhang, itemData, nyckelord, kommentarer, kodvikning och indentering.
context hör till gruppen contexts. Själva sammanhanget definierar sammanhangsspecifika regler, som vad som ska ske om färgläggningssystemet når slutet på en rad. Tillgängliga egenskaper är:name är sammanhangets namn. Regler använder namnet för att ange sammanhanget att byta till om regeln matchar.
lineEndContext definierar sammanhanget som färgläggningssystemet byter till om det når ett radslut. Det kan antingen vara namnet på ett annat sammanhang, #stay för att inte byta sammanhang (dvs. göra ingenting) eller #pop som gör att sammanhanget lämnas. Det är till exempel möjligt att använda #pop#pop#pop för att återgå tre steg.
lineBeginContext definierar sammanhanget om början på en rad påträffas. Förval: #stay.
fallthroughdefinierar om färgläggningssystemet byter till sammanhanget som anges i fallthroughContext om ingen regel matchar. Förval: false.
fallthroughContext anger nästa sammanhang om ingen regel matchar.
dynamic om true kommer sammanhanget ihåg strängar/platsmarkörer som sparats av dynamiska regler. Det behövs till exempel för HERE-dokument. Förval: false.
itemData är i gruppen itemDatas. Det definierar teckenstilen och färgerna. Det är alltså möjligt att definiera egna stilar och färger, men vi rekommenderar dock att du håller dig till standardstilarna om möjligt, så att användaren alltid ser samma färger använda i olika språk. Ibland finns det dock inget annat sätt, och det är nödvändigt att ändra färg- och teckenegenskaper. Egenskapens namn och defStyleNum krävs, övriga är valfria. Tillgängliga egenskaper är:name anger namnet på itemData. Sammanhang och regler använder namnet i egenskapen attribute för att referera till itemData.
defStyleNum definierar vilken standardstil som ska användas. Tillgängliga standardstilar förklaras i detalj senare.
color definierar en färg. Giltiga format är '#rrggbb' eller '#rgb'.
selColor definierar markeringens färg.
italic om true, är texten kursiv.
bold om true, är texten i fetstil.
underline om true, är texten understruken.
strikeout om true, är texten överstruken.
keywords i gruppen general definierar nyckelordens egenskaper. Tillgängliga egenskaper är:casesensitive kan vara true eller false. Om det är true, matchas alla nyckelord skiftlägeskänsligt.
weakDeliminator är en lista med tecken som inte fungerar som ordavgränsare. Punkt '.' är till exempel en ordavgränsare. Med antagandet att ett nyckelord i en list innehåller en punkt, matchar det bara om du anger att punkten är en svag avgränsare.
additionalDeliminator definierar ytterligare avgränsare.
wordWrapDeliminator definierar tecken som en radbrytning kan ske efter.
Standardavgränsare och radbrytningsavgränsare är tecknen .():!+,-<=>%&*/;?[]^{|}~\, mellanslag (' ') och tabulator ('\t').
comment i gruppen comments definierar kommentaregenskaper som används för -> och ->. Tillgängliga egenskaper är:name är antingen singleLine eller multiLine. Om du väljer multiLine krävs egenskaperna end och region.
start definierar strängen som används för att inleda en kommentar. I C++ skulle det vara "/*".
end definierar strängen som används för att avslutar en kommentar. I C++ skulle det vara "*/".
region ska vara namnet på den vikbara flerraderskommentaren. Med antagandet att du har beginRegion="Comment" ... endRegion="Comment" i dina regler, ska du använda region="Comment". På så sätt fungerar avkommentering även om du inte markerar all text i en flerraderskommentar. Markören måste bara vara inne i flerraderskommentaren.
folding i gruppen general definierar kodvikningsegenskaper. Tillgängliga egenskaper är:indentationsensitive om true läggs kodvikningsmarkörerna till baserat på indentering, som i skriptspråket Python. Oftast behöver du inte ange det, eftersom det har det förvalda värdet false.
indentation i gruppen general definierar vilken identerare som ska användas, även om vi starkt rekommenderar att utelämna elementet, eftersom intenteraren oftast anges genom att definiera en filtyp eller genom att lägga till lägesrader i textfilen. Om du dock anger en indenterare, tvingar du användaren att använda en viss indentering, vilket kanske inte alls uppskattas. Tillgängliga egenskaper är:mode är namnet på indenteraren. Indenterare som för närvarande är tillgängliga är:normal, cstyle, csands, xml, python och varindent.
Standardstilar har redan förklarats. En kort sammanfattning: Standardstilar är fördefinierade stilar för teckensnitt och färger.
dsNormal, används för normal text.
dsKeyword, används för nyckelord.
dsDataType, används för datatyper.
dsDecVal, används för decimala värden.
dsBaseN, används för värden med en bas skild från 10.
dsFloat, används för flyttal.
dsChar, används för ett tecken.
dsString, används för strängar.
dsComment, används för kommentarer.
dsOthers, används för 'andra' saker.
dsAlert, används för varningsmeddelanden.
dsFunction, används för funktionsanrop.
dsRegionMarker, används för områdesmarkeringar.
dsError, används för färgläggning av fel och felaktig syntax.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Den här sektionen beskriver reglerna för syntaxdetektering.
Varje regel kan matcha noll eller flera tecken i början av strängen som de ska testa. Om regeln matchar, så tilldelas de matchande tecknen stilen eller egenskapen som definieras av regeln. En regel kan också begära att det nuvarande sammanhanget byts.
En regel ser ut så här:
<Regelnamn attribute="(identifierare)" context="(identifierare)" [regelspecifika egenskaper] />
Ordet attribute identifierar stilen som ska användas för tecken som matchar med namn eller index, och context identifierar sammanhanget som ska användas i fortsättningen.
Sammanhanget kan identifieras av:
En identifierare, som är namnet på det andra sammanhanget.
En ordning som talar om att färgläggningen ska stanna kvar i det nuvarande sammanhanget (#stay), eller gå tillbaka till det föregående sammanhanget som använts i strängen (#pop).
För att gå tillbaka flera steg, kan nyckelordet #pop upprepas: #pop#pop#pop
Vissa regler kan ha delregler, bara utvärderas om huvudregeln matchar. Hela den matchande strängen kommer att få egenskapen som definieras av huvudregeln. En regel med en delregel ser ut så här:
<Regelnamn (egenskaper)> <Delregelnamn (egenskaper) /> ... </Regelnamn>
Regelspecifika egenskaper varierar och beskrivs i följande avsnitt.
Gemensamma egenskaper
Alla regler har följande egenskaper gemensamma och är tillgängliga på alla ställen (gemensamma egenskaper) visas. Egenskaperna attribute och context är nödvändiga, alla övriga är valfria.
attribute: En egenskap avbildas på en definierad itemData.
context: Anger sammanhanget som färgläggningssystemet byter till om regeln matchar.
beginRegion: Inled ett kodvikningsblock. Förval: unset.
endRegion: Avsluta ett kodvikningsblock. Förval: unset.
lookAhead: Om true behandlar inte färgläggningssystemet matchningens längd. Förval: false.
firstNonSpace: Matcha bara om strängen är den första förutom blanktecken på raden. Förval: false.
column: Matcha bara om kolumnen matchar. Förval: unset.
Dynamiska regler
Vissa regler tillåter den valfria egenskapen dynamic med Boolesk typ, som har förvalt värde false. Om dynamic är true, kan en regel använda platsmarkörer som representerar texten som matchas av en regel med ett reguljärt uttryck som byter till nuvarande sammanhang med sin egenskap string eller char. I en string ersätts platsmarkören %N (där N är ett tal) med motsvarande N i det anropande reguljära uttrycket. I en char måste platsmarkören vara ett tal N och det ersätts med första tecknet i motsvarande N i det anropande reguljära uttrycket. Närhelst en regel tillåter den här egenskapen, innehåller den (dynamic).
dynamic: kan vara (true | false).
Detektera ett enda specifikt tecken. Används ofta för att till exempel hitta slutet på strängar inom citationstecken.
<DetectChar char="(tecken)" (gemensamma egenskaper) (dynamisk) />
Egenskapen char definierar tecknet som ska matchas.
Detektera två angivna tecken i en definierad ordning.
<Detect2Chars char="(tecken)" char1="(tecken)" (gemensamma egenskaper) (dynamisk) />
Egenskapen char definierar det första tecknet som ska matcha, char1 det andra.
Detektera ett tecken i en angiven teckenmängd.
<AnyChar String="(sträng)" (gemensamma egenskaper) />
Egenskapen String definierar teckenmängden.
Detektera en sträng exakt.
<StringDetect String="(sträng)" [insensitive="TRUE|FALSE;"] (gemensamma egenskaper) (dynamisk) />
Egenskapen String definierar strängen som ska matcha. Egenskapen insensitive (okänslig) är normalt FALSE (FALSK) och skickas med till strängjämförelsefunktionen. Om värdet är TRUE (SANT) så används en jämförelse som inte bryr sig om skiftläge.
Matchar med ett reguljärt uttryck.
<RegExpr String="(sträng)" [insensitive="TRUE|FALSE;"] [minimal="TRUE| FALSE"] (gemensamma egenskaper) (dynamisk) />
Egenskapen String definierar det reguljära uttrycket.
Egenskapen insensitive (okänslig) är normalt FALSE (FALSK) och skickas med det reguljära uttrycket.
Egenskapen minimal är normalt FALSE (FALSK) och skickas med det reguljära uttrycket.
Eftersom reglerna alltid matchas mot början av den nuvarande strängen, så anger ett reguljärt uttryck som börjar med en hatt (^) att regeln bara ska matchas mot radens början.
Se Reguljära uttryck för mer information om dem.
Detektera ett nyckelord från en angiven lista.
<keyword String="(listnamn)" (gemensamma egenskaper) />
Egenskapen String identifierar en lista på nyckelord med namn. En lista med det namnet måste finnas.
Detektera ett heltal.
<Int (gemensamma egenskaper) (dynamisk) />
Den här regeln har inga specifika egenskaper. Delregler används typiskt för att detektera kombinationer av L och U efter talet, som anger heltalstypen i programkod. I själva verket tillåts alla regler som delregler, även om DTD:n bara tillåter delregeln StringDetect.
Följande exempel matchar heltal som följs av tecknet 'L'.
<Int attribute="Decimal" context="#stay" > <StringDetect attribute="Decimal" context="#stay" String="L" insensitive="true"/> </Int>
Detektera ett flyttal.
<Float (gemensamma egenskaper) />
Den här regeln har inga specifika egenskaper. AnyChar tillåts som en delregel, och används typiskt för att detektera kombinationer, se regeln Int för en referens.
Detektera en oktal talrepresentation.
<HlCOct (gemensamma egenskaper) />
Den här regeln har inga specifika egenskaper.
Detektera en hexadecimal talrepresentation.
<HlCHex (gemensamma egenskaper) />
Den här regeln har inga specifika egenskaper.
Detektera ett undantaget tecken.
<HlCStringChar (gemensamma egenskaper) />
Den här regeln har inga specifika egenskaper.
Det matchar bokstavsrepresentationer av osynliga tecken som ofta används i programkod, till exempel \n (nyrad) eller \t (tabulator).
Följande tecken matchar om de följer ett bakstreck (\): abefnrtv"'?. Dessutom matchar undantagna hexadecimala tal, som till exempel \xff och undantagna oktala tal, till exempel \033.
Detektera ett C-tecken.
<HlCChar (gemensamma egenskaper) />
Den här regeln har inga specifika egenskaper.
Det matchar C-tecken omgivna av apostrofer (till exempel 'c'). Det kan finnas ett enkelt tecken eller en teckenföljd inom apostroferna. Se HlCStringChar för matchade teckenföljder.
Detektera en sträng med definierade start- och sluttecken.
<RangeDetect char="(tecken)" char1="(tecken)" (gemensamma egenskaper) />
char definierar tecknet som inleder intervallet, och char1 tecknet som avslutar intervallet.
Användbar för att till exempel detektera små strängar inom citationstecken och liknande, men observera att eftersom färgläggningen arbetar med en rad i taget, så hittar det här inte strängar som fortsätter på nästa rad.
Matchar vid radens slut.
<LineContinue (gemensamma egenskaper) />
Den här regeln har inga specifika egenskaper.
Den här regeln är användbar för att byta sammanhang vid radslut, om det sista tecknet är ett bakstreck ('\'). Det behövs till exempel i C/C++ för att fortsätta makron eller strängar.
Inkludera regler från ett annat sammanhang eller språk/fil.
<IncludeRules context="sammanhangslänk" [includeAttrib="true|false"] />
Egenskapen context definierar vilket sammanhang som ska inkluderas.
Om den är en enkelt sträng innehåller den alla definierade regler i det nuvarande sammanhanget, till exempel:
<IncludeRules context="annat-sammanhang" />
Om strängen börjar med ## letar syntaxfärgläggningssystemet efter en annan språkdefinition med det givna namnet, till exempel:
<IncludeRules context="##C++" />
Om egenskapen includeAttrib är true, ändras målegenskapen till källans egenskap. Det krävs till exempel för att kommentarer ska fungera om text som matchas av det inkluderade sammanhanget har en annan färgläggning än värdsammanhanget.
Detektera blanktecken.
<DetectSpaces (gemensamma egenskaper) />
Den här regeln har inga specifika egenskaper.
Använd den här regeln om du vet att det kan finnas flera blanktecken framför, till exempel i början av indenterade rader. Regeln hoppar över alla blanktecken på en gång, istället för att prova flera regler och hoppa över en åt gången eftersom den inte matchar.
Detektera strängar för identifierare (som ett reguljärt uttryck: [a-zA-Z_][a-zA-Z0-9_]*).
<DetectIdentifier (gemensamma egenskaper) />
Den här regeln har inga specifika egenskaper.
Använd den här regeln för att hoppa över en sträng med ordtecken på en gång, istället för att testa den med flera regler och hoppa ett steg i taget beroende på att ingenting matchar.
När du väl har förstått hur sammanhangsbyte fungerar blir det enkelt att skriva färgläggningsdefinitioner. Du bör ändå kontrollera noggrant vilken regel du väljer i vilken situation. Reguljära uttryck är mycket kraftfulla, men de är långsamma jämfört med andra regler. Du bör därför ta hänsyn till följande tips.
Om du bara matchar två tecken, använd Detect2Chars istället för StringDetect. Samma sak gäller för DetectChar.
Reguljära uttryck är enkla att använda, men oftast finns det ett annat mycket snabbare sätt att uppnå samma resultat. Antag att du bara vill matcha tecknet '#' om det är det första tecknet på en rad. En lösning baserad på reguljära uttryck skulle se ut så här:
<RegExpr attribute="Macro" context="macro" String="^\s*#" />Du kan uppnå samma sak mycket snabbare med:
<DetectChar attribute="Macro" context="macro" char="#" firstNonSpace="true" />Om du vill matcha det reguljära uttrycket
'^#' kan du fortfarande använda DetectChar med egenskapen column="0". Egenskapen column räknar baserat på tecken, så en tabulator är fortfarande bara ett tecken. Du kan byta sammanhang utan att behandla tecken. Antag att du vill byta sammanhang när du stöter på strängen */, men måste behandla denna sträng i nästa sammanhang. Regeln nedan matchar, och egenskapen lookAhead gör att färgläggningen behåller den matchade strängen för nästa sammanhang.
<Detect2Chars attribute="Comment" context="#pop" char="*" char1="/" lookAhead="true" />
Använd DetectSpaces om du vet att många blanktecken förekommer.
Använd DetectIdentifier instället för ett reguljärt uttryck '[a-zA-Z_]\w*'.
Använd standardstilar överallt du kan. På så sätt finner användaren en bekant miljö.
Titta i andra XML-filer för att se hur andra implementerade knepiga regler.
Du kan validera alla XML-filer genom att använda kommandot xmllint --dtdvalid language.dtd min-syntax.xml.
Om du mycket ofta upprepar komplexa reguljära uttryck kan du använda ENTITETER. Till exempel:
<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<!DOCTYPE language SYSTEM "language.dtd"
[
<!ENTITY minref "[A-Za-z_:][\w.:_-]*">
]>
Nu kan du använda &myref; istället för det reguljära uttrycket.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Innehållsförteckning
Detta appendix innehåller en kortfattad, men förhoppningsvis tillräcklig och heltäckande introduktion till de reguljära uttryckens värld. Det dokumenterar reguljära uttryck på den form som är tillgänglig i Kate, som inte är likadana som reguljära uttryck i Perl, och inte heller i till exempel grep.
Reguljära uttryck ger oss en möjlighet att beskriva ett möjligt innehåll i en textsträng på ett sätt som enkelt kan förstås av programvara, så att den kan undersöka om texten matchar, och för mer avancerade tillämpningar, ge möjlighet att spara delar av texten som matchar.
Ett exempel: Säg att du vill leta i en text efter stycken som börjar med något av namnen “Henrik” eller “Pernilla”, följt av någon form av verbet “säga”.
Med en normal sökning, skulle du börja med att leta efter det första namnet, “Henrik”, kanske följt av “s” på det här sättet: Henrik s, och medan du letar efter träffar måste du bortse från alla de som inte inleder ett stycke, samt de där ordet som börjar med “s” inte var antingen “säger”, “sade” etc. Och därefter måste du förstås repetera allt för nästa namn ...
Med reguljära uttryck, kan den här uppgiften utföras med en enda sökning, och med högre noggrannhet.
För att åstadkomma detta, definierar reguljära uttryck detaljerade regler för att beskriva en generell sträng som ska matcha. Vårt exempel, som vi kan beskriva så här med ord: “En rad som börjar antingen med ‘Henrik’ eller ‘Pernilla’ (möjligen efter upp till fyra mellanslag eller tabulatortecken), följt av ett mellanslag, följt av ‘s’ och sedan antingen ‘äger’ eller ‘ade’”, skulle kunna uttryckas med följande reguljära uttryck:
^[ \t]{0,4}(Henrik|Pernilla) s(äger|ade)
Ovanstående exempel demonstrerar alla fyra huvudkoncepten i moderna reguljära uttryck, nämligen:
Mönster
Påståenden
Kvalificering
Bakåtreferenser
Hatten (^) som inleder uttrycket är ett påstående, som bara är sant om den följande strängen som matchar är först på raden.
Strängarna [ \t] och (Henrik|Pernilla) s(äger|ade) är mönster. Det första är en teckenklass som antingen matchar ett blanktecken eller ett (horisontellt) tabulatortecken. Det andra mönstret innehåller först ett delmönster som antingen matchar Henrik eller Pernilla, därefter en del som exakt matchar strängen s och slutligen ett delmönster som antingen matchar äger eller ade.
Strängen {0,4} är en kvalificering som säger “allt från noll upp till fyra av det föregående”.
Eftersom programvara för reguljära uttryck stöder konceptet med bakåtreferenser, så sparas hela den matchande delen av strängen, samt delmönster som finns mellan parenteser. Givet något sätt att komma åt de här referenserna, skulle vi kunna få tag på hela matchningen (när man söker i ett textdokument i en editor med ett reguljärt uttryck, så visas den ofta markerad), eller namnet som hittades, eller den sista delen av verbet.
I sin helhet, så matchar uttrycket vad vi ville att det skulle göra, och bara det.
Följande avsnitt beskriver i detalj hur man skapar och använder mönster, teckenklasser, påståenden, kvalificering och bakåtreferenser. Det sista avsnittet ger några användbara exempel.
Mönster består av vanliga strängar och teckenklasser. Mönster kan innehålla delmönster, vilket är mönster som är inneslutna i parenteser.
I mönster och teckenklasser har vissa tecken en särskilt mening. För att uttryckligen matcha något av de här tecknen, måste de markeras eller undantas för att tala om för programvaran för reguljära uttryck att den ska tolka sådana tecken uttryckligen.
Det här görs genom att lägga till ett bakstreck (\) före tecknet.
Programvaran för reguljära uttryck ignorerar tecken som undantas även om de inte har någon särskild betydelse i sammanhanget, så att undanta till exempel ett “j” (\j) är säkert. Om du är tveksam om ett tecken kan ha en särskild betydelse, kan du därför alltid undanta det på ett säkert sätt.
Undantag omfattar förstås också bakstrecket själv, för att uttryckligen matcha ett sådant, skulle du skriva \\.
En teckenklass är ett uttryck som matchar ett tecken i en mängd angivna tecken. I reguljära uttryck definieras teckenklasser genom att ange de giltiga tecknen i klassen inom hakparenterser, [], eller genom att använda en av de förkortade klasserna som beskrivs nedan.
Enkla teckenklasser innehåller bara uttryckligen ett eller flera tecken, till exempel [abc] (som matchar något av tecknen “a”, “b” eller “c”) eller [0123456789] (som matchar alla siffror).
Eftersom bokstäver och siffror har en logisk ordning, kan du förkorta dem genom att ange intervall: [a-c] är samma sak som [abc] och [0-9] är samma sak som [0123456789]. Att kombineras dessa sammansättningar, till exempel med [a-fynot1-38] är fullständigt riktigt (detta skulle förstås matcha antingen “a”,“b”,“c”,“d”, “e”,“f”,“y”,“n”,“o”,“t”, “1”,“2”,“3” eller “8”).
Eftersom stora bokstäver är andra tecken än motsvarande små bokstäver, så måste du alltså skriva [aAbB], för att skapa en teckenklass som matchar både de små och stora bokstäverna “a” eller “b”.
Det är förstås möjligt att skapa en “negativ” klass som matchar “allting utom”. För att göra detta lägg till en hatt (^) först i klassen:
[^abc] matchar alla tecken utom “a”, “b” eller “c”.
Förutom uttryckliga tecken, definieras några förkortningar, som gör livet lite enklare:
\aDet här matchar ASCII-tecknet BEL (0x07).
\fDet här matchar ASCII-tecknet ny sida (FF, 0x0C).
\nDet här matchar ASCII-tecknet nyrad (LF, 0x0A, Unix nyrad).
\rDet här matchar ASCII returtecken (CR, 0x0D).
\tDet här matchar ASCII-tecknet horisontell tabulator (HT, 0x09).
\vDet här matchar ASCII-tecknet vertikal tabulator (VT, 0x0B).
\xhhhhDet här matchar Unicode-tecknet som motsvarar det hexadecimala värdet hhhh (mellan 0x0000 och 0xFFFF). \0ooo (dvs. \noll ooo) matchar ASCII/Latin-1 tecknet som motsvarar det oktala värdet ooo (mellan 0 och 0377).
. (punkt)Det här matchar vilket tecken som helst (inklusive nyrad).
\dDet här matchar en siffra. Samma som [0-9].
\DDet här matchar allt utom en siffra. Samma som [^0-9] eller [^\d].
\sDet här matchar ett blanktecken. Nästan samma sak som [ \t\n\r].
\SDet här matchar allt utom ett blanktecken. Nästan samma sak som [^ \t\r\n], och samma som [^\s].
\wMatchar alla “ord-tecken” - i det här fallet alla bokstäver eller siffror. Observera att understreck (_) inte matchas, vilket är fallet för motsvarande reguljära uttryck i Perl. Samma som [a-zA-Z0-9].
\WMatchar alla tecken som inte ingår i ord - allt utom bokstäver eller siffror. Samma som [^a-zA-Z0-9] eller [^\w].
De förkortade klasserna kan användas inne i en annan klass. För att till exempel matcha ett ord-tecken, ett mellanslag eller en punkt, skulle du kunna skriva [\w \.].
POSIX-beskrivningen av klasser [:<klassnamn>:] stöds inte för närvarande.
Följande tecken har en särskild betydelse inne i konstruktionen “[]” för teckenklasser, och måste undantas för att användas uttryckligen i en teckenklass:
]Avslutar teckenklassen. Måste undantas om det inte är det allra första tecknet i klassen (kan följa en hatt som inte undantas).
^ (hatt)Anger en negativ klass, om det är det första tecknet. Måste undantas för att uttryckligen matcha om det är det första tecknet i klassen.
- (minus)Anger ett logiskt intervall. Måste alltid undantas inne i en teckenklass.
\ (bakstreck)Undantagstecknet. Måste alltid undantas.
Om du vill matcha en av ett antal olika mönster, kan du skilja dem åt med | (ett vertikalt streck).
För att till exempel antingen hitta “John” eller “Harry” kan du använda uttrycket John|Harry.
Delmönster är mönster som innesluts i parenteser, och som har flera användningar i de reguljära uttryckens värld.
Du kan använda ett delmönster för att gruppera ett antal alternativ i ett större mönster. Alternativen delas av tecknet “|” (vertikalt streck).
För att till exempel matcha antingen orden “int”, “float” eller “double”, skulle du kunna använda mönstret int|float|double. Om du bara vill hitta ordet om det följs av blanktecken och därefter några bokstäver, placera alternativen i ett delmönster: (int|float|double)\s+\w+.
Om du vill använda en bakåtreferens, använd ett delmönster för att komma ihåg önskad del av mönstret.
Om du till exempel vill hitta två förekomster av samma ord åtskilda av ett kommatecken och möjligen några blanktecken, skulle du kunna skriva (\w+),\s*\1. Delmönstret \w+ skulle hitta en grupp med ord-tecken, och hela uttrycket skulle matcha om de följdes av ett komma, noll eller flera blanktecken och sedan en likadan grupp med ord-tecken. (Strängen \1 refererar till det första delmönstret inneslutet i parenteser).
Ett påstående för sökning framåt är ett delmönster, som antingen börjar med ?= eller ?!.
För att till exempel uttryckligen matcha strängen “Bill” men bara om den inte följs av “ Gates”, skulle du kunna använda det här uttrycket: Bill(?! Gates). (Det här skulle hitta “Bill Clinton” samt “Billy the kid”, men tyst ignorera de andra träffarna).
Delmönster som används för påståenden sparas inte.
Se också Påståenden.
Följande tecken har särskild betydelse inne i mönster, och måste undantas om du uttryckligen vill matcha dem:
\ (bakstreck)Undantagstecknet.
^ (hatt)Anger början på strängen.
$Anger slutet på strängen.
() (vänster och höger parentes)Anger delmönster.
{} (vänster och höger klammer)Anger numerisk kvalificering.
[] (vänster och höger hakparentes)Anger teckenklasser.
| (vertikalt streck)Logiskt ELLER. Skiljer alternativ.
+ (plustecken)Kvalificering, en eller flera.
* (asterisk)Kvalificering, noll eller flera.
? (frågetecken)Ett extra tecken. Kan tolkas som en kvalificering, noll eller ett.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
En kvalificering låter ett reguljärt uttryck antingen matcha ett angivet antal eller intervall av ett tecken, en teckenklass eller ett delmönster.
En kvalificering innesluts av klamrar ({ och }) och har den allmänna formen {[minimalt antal][,[maximalt antal]]}.
Användningen förklaras bäst med exempel:
{1}Exakt en förekomst
{0,1}Noll eller en förekomst
{,1}Samma sak, med mindre ansträngning ;)
{5,10}Minst 5 men maximalt 10 förekomster
{5,}Minst 5 förekomster, inget maximum
Det finns dessutom några förkortningar:
* (asterisk)liknar {0,}, hittar ett godtyckligt antal förekomster.
+ (plustecken)liknar {1,}, åtminstone en förekomst.
? (frågetecken)liknar {0,1}, noll eller en förekomst.
När kvalificeringar utan maximum används, så matchar reguljära uttryck normalt så mycket av söksträngen som möjligt, ett beteende som ofta kallas för glupskt.
Modern programvara för reguljära uttryck tillhandahåller en möjlighet att “stänga av det glupska beteendet”, även om det är det grafiska gränssnittet som måste ge dig tillgång till den här funktionen. En sökdialogruta som tillhandahåller sökning med reguljära uttryck skulle kunna ha en kryssruta som heter “Minimal matchning”, och borde också ange att glupskt beteende är det normala.
Här är några exempel på att använda kvalificering.
^\d{4,5}\sMatchar siffrorna i “1234 gå” och “12345 nu”, men varken “567 elva” eller “223459 någonstans”.
\s+Matchar en eller flera blanktecken
(bla){1,}Matchar samtliga “blablabla” och “bla” i “blad” eller “dubbla”
/?>Matchar “/>” i “<slut/>” samt “>” i “<start>”.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Påståenden gör att ett reguljärt uttryck bara matchar under vissa kontrollerade omständigheter.
Ett påstående behöver inte ett tecken för att matcha, utan undersöker istället omgivningen runt en möjlig matchning innan den erkänns. Påståendet ordgräns försöker till exempel inte hitta ett tecken som inte ingår i ett ord intill ett ord-tecken på platsen, utan kontrollerar istället att det inte finns ett ord-tecken. Det här betyder att påståendet matchar där det inte finns något tecken alls, dvs. vid slutet på söksträngen.
Vissa påståenden har verkligen ett mönster som ska matcha, men den delen av strängen som matchar kommer inte att ingå i resultatet för matchningen av hela uttrycket.
Reguljära uttryck som de dokumenteras här stöder följande påståenden:
^ (hatt: början på strängen)Matchar början på söksträngen.
Uttrycket ^Peter matchar vid “Peter” i strängen “Peter, hej då!” men inte “Hej, Peter!”.
$ (slutet på strängen)Matchar slutet på söksträngen.
Uttrycket du\?$ matchar det sista du i strängen “Du gjorde det väl inte, eller var det verkligen du?” men ingenstans i “Du gjorde det väl inte, eller hur?”.
\b (ordgräns)Matchar om det finns ett ordtecken på ena sidan och något annat än ett ordtecken på andra sidan.
Det här är användbart för att hitta slutet på ord, till exempel för både början och slutet för att hitta ett helt ord. Uttrycket \bin\b matchar ett ensamt “in” i strängen “Han kom in genom ingången”, men inte det “in” som finns i “ingången”.
\B (icke ordgräns)Matchar överallt där “\b” inte gör det.
Det här betyder att det matchar till exempel inne i ord: Uttrycket \Bin\B matchar in i “minne” men inte i “ingång” eller “Han kom in genom fönstret”.
(?=MÖNSTER) (Positiv sökning framåt)Ett påstående som söker framåt tittar på strängen som följer en möjlig matchning. Den positiva sökningen förhindrar att strängen matchar om inte texten som följer den möjliga matchningen matchar MÖNSTER i påståendet, men texten som matchas av det ingår inte i resultatet.
Uttrycket vakt(?=\w) matchar för “vakt” in “vaktmästare” men inte i “Han är en vakt!”
(?!MÖNSTER) (Negativ sökning framåt)Den negativa sökningen framåt förhindrar en möjlig matchning från att bekräftas om den följande delen av söksträngen matchar sitt MÖNSTER.
Uttrycket const \w+\b(?!\s*&) matchar vid “const char” i strängen “const char* x” medan den inte kan matcha “const QString” i “const QString& y” eftersom “&” matchar mönstret i den negativa sökningen framåt.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Kate är en del av KDE-projektet http://www.kde.org/.
Kate finns i kdebase-paketet på ftp://ftp.kde.org/pub/kde/, KDE-projektets huvudsakliga FTP-plats.
För att kompilera och installera Kate på ditt system, skriv följande i baskatalogen för distributionen av Kate:
%./configure%make%make install
Eftersom Kate använder autoconf och automake bör du inte ha några problem med att kompilera det. Skulle du stöta på problem, var snäll rapportera dem till KDE:s e-postlistor.
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team
Would you like to make a comment or contribute an update to this page?
Send feedback to the KDE Docs Team